Oklagård Ödmårdens stavkyrka invigd
Söndagen den 22 augusti kunde Anders Woxberg efter ungefär tio års arbete inviga den stavkyrka som han byggt helt med sina egna händer. Han var på intet vis ensam ute på Oklagård, utan hela dagen var en enda lång kavalkad av besökande, gamla vänner och medeltida människor. Ett enda långt firande.
– Jag är ganska utmattad, vi började förberedelserna fyra i morse och det har varit fantastiskt roligt, säger Anders Woxberg då vi tar en intervju strax efter det att invigningen är ett faktum.
– Nu är jag väldigt tagen och vädret har varit makalöst bra.
– Många har kommit hit, även de som jag inte sett på 30 år, det hela är berusande på något vis. Jag har inte hunnit med att prata med alla idag så mycket som jag skulle viljat.
Folkmusikd(r)ag på Oklagård pågick under hela dagen
Under dagen arrangerades bland mycket annat pilgrimsvandring, folkmusikspel, vissång i eldhuset och Årsunda viking var på plats med lekar och sagor. Utöver detta fanns även marknadsstånd, förtäring och dagen avslutades med att riddare (inte mindre än vår skribent Rebeca Carlander bland annat) till häst hade uppvisning på fälten.
Invigningstalare var kommunstyrelsens vice ordförande Marit Rempling, Länsmuseet Gävleborgs pedagog Richard Schill och den erfarne före detta prästen Evan Lager.
– Den här anläggningen och stavkyrkan i synnerhet är i världsklass, förkunnade Richard som besökt många, av vad han kallade historiska friluftsgårdar, runt om i Europa. Stavkyrkan, menade han, utmärkte sig vad gällde materialval och kunskap. Att träet var tätväxt och kyrkan välbyggd, på traditionellt vis.
– Stavkyrkan kommer bli ett jättebra pedagogiskt verktyg och ett populärt besöksmål.
Rickard Schill höll invigningstal.
– I hundratals år kommer den stå här, tusentals till och med hoppas vi, sa Richard och välsignade invigningen med några skvättar mjöd, som han även gjorde då grunden invigdes 2010.
Idén till stavkyrkan föddes under 00-talet och 2007 sattes bollen först i rullning, med markarbete och insamling av virke.
– Men det var först 2010 vi hade en igångsättningsceremoni. Då invigde vi att grunden var på plats och arbetet inleddes, berättar Anders.
“– Den här anläggningen och stavkyrkan i synnerhet är i världsklass”
Han berättar att det är många som hjälpt till under åren, både med mindre och större insatser. Men är arbetet klart nu?
– Klart blir det nog aldrig, säger Anders leende. Åtminstone vill han måla en del invändigt innan han känner sig närmare klar.
Marit Rempling, håller sitt tal.
Marit Rempling sa i sitt tal att hon var tacksam att du aldrig tappat modet med kyrkan och att hon är glad och stolt att den är färdig. Mötte du inga motgångar?
– Jo, absolut. Det har varit viktigt för mig att sätta delmål så det känns att man kommer någon vart. Men 2015 fick jag diskbråck och fick söka hjälp, då var jag orolig. Niclas Carlsson hjälpte mig få ordning på ryggen och jag kunde snart börja jobba igen.
Vissa processer tog även mer kraft och tid än väntat. Exempelvis pratar Anders om takspånet, som blev ungefär 5000 stycken till antalet, manuellt huggna av lärkträ.
– Det är ett bra men hårt virke. Det slutade med att jag valde att göra locktak på andra halvan, vilket också är en gammal teknik. Man kan nu se båda teknikerna på stavkyrkan.
Ekblad lades i det vikingatida lerkärlet.
Evan Lager välsignade ett vikingatida lerrkärl med vatten från källan under stavkyrkan, som även innehöll trä från Sveriges äldsta ek.
– Ett kärl med ek, innehållet är alltså kärl-ek, berättade Julia Woxberg, Anders dotter – och med klar fast stämma sjöng hon en vacker sång, till sin far och för stavkyrkan och alla åhörare.
När Anders krossade kärlet mot stavkyrkan för att förklara den invigd möttes han av stora applåder och glada tillrop från folkmassan.
Här svingas kruset…
… krossas mot väggen…
och stavkyrkan är invigd!
Se hur lerkärlet krossas mot Stavkyrkans vägg - på Kuxabladets instagram
Läs mer om stavkyrkan:
Fler artiklar på Kuxa.se
