Ockelbo 300 ...och Ockelbo skoterklubb

I samband med att Kuxabladet firar 300 utgåvor passar vi på att göra ett nedslag hos skoterentusiasten Magnus Larsson, som äger en skoter med samma nummer. Ockelbo 300 var en långvarig storsäljare från den lokala skoterfabriken och är en av fem skotrar som Magnus äger.

– Nej, jag har fyra skotrar. Den femte är Marias, förtydligar Magnus.

I Magnus kök har förutom hustun Maria även Peter Sjöström och Hannes Bengtsson samlats, de är alla aktiva i styrelsen i Ockelbo skoterklubb, som bildades 1989. Skoterklubben har represententer från alla byarna i styrelsen och föreningen ansvarar för att sköta skoterlederna i kommunen.

– Det är allt som allt 42 mil, det är svårt att hinna med allt vintrar som dessa då vädret är i ständig förändring. Men vi fick ihop det, konstaterar Peter Sjöström. 

Ockelbo skoterklubb har 250 tecknade medlemsskap, men många av dessa är familjemedlemsskap och medlemsantalet överstiger därigenom 350 personer. 

– Men det är många fler som nyttjar våra skoterleder, det är minst det dubbla, säger Peter som förstås syftar på både ockelbobor och turister varav många kommer från Gävle. 

Bakre raden: Hannes, Maria, Magnus och Peter Främre raden: Ockelbo 300 -1971

Bland de stående evenemangen föreningen anordnar finns Månskensturen, Kommunen runt, Gopenträffen och Veteranträffen - som i år sammanföll med FXT’s evenemang på Sjöbacken där nya Polarisskotrar visades upp. Ockelbo skoterklubb förvaltar även över två stugor.

– Runt 2010 anordnade vi en drive-in bio för skotrar. Det kom ungefär 250 pers, säger Peter, som även stod för idén.

Den uppslutningen var de involverade inte förberedda på, men det såldes hamburgare för glatta livet och besökarna verkade verkligen uppskatta evenemanget.

– Filmen som visades var förstås Pistvakt och vi hade även ett förinspelat meddelande från skådespelaren Lennart Jähkel innan filmen, berättar Magnus.

Trots det höga medlemsantalet upplever styrelsen att det är svårt att få folk att ställa upp ideellt, en situation som ser likadan ut i de flesta föreningarna.

– Många förstår inte att det är ett stort arbete med att röja lederna. Det är som sagt 42 mil och vi är 8-10 stycken som hjälps åt med arbetet, vi behöver bli fler.

Jubileumsklistermärke från föreningens 25:e år

På somrarna får klubben indirekt  en del hjälp av Biking Gästrikland, som nyttjar delar av lederna under barmarkssäsongen och därmed tar bort en del nedfallna grenar och annat.  

– Vi är ute med fyrhjulingar även då och röjer leder, tillägger Magnus.

Förutom allmänt röj är det föreningen som bygger broar och sätter upp ledkryss.

– Stöter du på en bro i skogen som är 240 centimeter så är det vi som byggt den, berättar Magnus. 

Ockelbo skoterklubb är en helt vanlig skoterförening, även om många verkar tro annat.

– Det är många utifrån som tror att vi är en klubb exklusivt för Ockelbo skoter, och det stämmer ju inte, säger Hannes.

– Men vi har såklart bra kontakter och kan lotsa Ockelbo entusiaster till rätt person, tillägger Maria.

Skoteråkning beskriver gänget som ett nöje med frihet under ansvar. 

– Det är härliga stunder att komma ut i spåren och mysa, grilla lite korv och surra med andra.

På frågan om det är fysiskt jobbigt att köra skoter resonerar gruppen att det beror helt på hur man kör. Lugnt, långt eller hårt, det ger olika resultat. Men Peter understryker att kommunen runt är en ansträngning.

– Du får åka “nästan” hur du vill om det finns snö. Men inte på jordbruksmark och kalhyggen.

– Busåkning förekommer, men jag är ganska säker på att det väldigt sällan rör sig om våra medlemmar, säger Maria.

– Det är en utmaning för oss då vi förstås inte känner alla som nyttjar lederna.

Håller utbildning

En av anledningarna till att buskörningarna minskat kan ha att göra med den nära kontakt som föreningen får med förarna redan i unga år. Ockelbo skoterklubb har utbildade handledare och anordnar skoterutbildning med både teori och praktik för de som vill köra skoter idag och tagit körkort efter år 2000. 

– Vi nyttjar SMK Ockelbos bana i Langberget och samlar ihop våra skotrar då det är dags för kurs, säger Magnus.

Ute i garaget står Magnus gamla Ockelbo 300 från 1971. Den får trots att det är barmark ta en sista(?) visit utomhus för den här säsongen då vi arrangerar ett fototillfälle i trädgården.

– 300 är som bilvärldens mustang – vacker, säger Magnus.

Att det blir en del extra jobb med veteranmodeller är något man får räkna med. Magnus berättar att han har motorproblem på två av sina skotrar, men det ska fixas. Kör man fast i mekandet så är det Hannes som de flesta vänder sig till, han är enligt de andra “mekar-kung”.

– Det är roligt att jobba med något som man vet att det fungerar, säger Hannes, som till vardags jobbar som mekaniker på Bil ess.

– Att lösa problem på plats är något man är tvungen att klara av. Lite fält-mekande behövs, ingen vill behöva lämna sina grejor på skogen.

– I skoterutbildningen ingår en del praktiska moment, som att byta band till exempel.

Magnus har sett en trend i att fler unga väljer att köra veteran eller åtminstone maskiner som har ett antal år på nacken.

– Det har nog att göra med att det har blivit dyrt. En ny skoter idag kostar närmare en kvarts miljon.

Ockelbo 300:an som står i fokus under reportaget ropade Magnus in på en auktion i Jädraås för drygt 20 år sedan, då kostade den 5000 kr.

– Idag skulle du nog få lägga 35000 för en motsvarande maskin, estimerar Hannes.

Under huven på en Ockelbo 300. Motorns centrala placering ger skotern bra balans.

300:an var en klassisk modell som länge sålde bra. Utan att bekräfta siffrorna spekulerar de i att efter att Ockelbo skoter tagit fart på allvar såldes drygt 2500 skotrar per säsong, och att 300:an stod för 40% av dessa. 1980 modifierades 300:an och döptes om till 400.

– Det finns en del varianter av 300 också, säger Johannes.

Ljudet av en encylindrig motor och doften av 2-taktare är en del av charmen med veteranskotrar, menar Magnus.

– För att inte tala om 90-talarna med 3 cylindrar, det är ju som att höra en ferrari!

Just Ockelbo 300 har blivit lite extra kult på grund av SVT produktionen Pistvakt.

– Pistvakt sköt onekligen upp just 300:ans popularitet, säger Peter.

– Jag har haft med den till fjällen, kommer du med en Ockelbo där blir folk glada och vill prata minnen. Man blir genast accepterad som en i gänget, säger Magnus.

Foto: Henrik Westberg