Skoterminnen - med Arne Lindström, del 1
Vägen från motorcykeln till skotern var inte lång för Arne Lindström, vars far Valdemar Lindström var mekaniker hos “Ockelbo Lundgren”. Erik Lundgren ville starta företag i Ockelbo, men någon specifik inriktning på vad de skulle producera fanns inte från början.
– De pratade om treglasfönster och takplåt, som var populärt då. Innan de 1962 såg en skoter på tv och tänkte att det där med skotrar kanske kunde vara något att satsa på. Året därpå kom deras första skoter - Ockelbo Turist, berättar Arne.
Det var Erik Lundgren, Valdemar Lindström, Eskil Carlsson och Tage Lindström som 1962 grundade Industribolaget Ockelbo. Efter att ha sett en Ski-Doo skoter på tv tog de hem en och började montera ner den.
– De var tre tekniker involverade och de tände på idén. Tekniken tyckte de var simpla grejor som kunde göras bättre.
Varumärket blev kort och gott Ockelbo, det kom redan båtar från orten som bar det namnet och Erik var känd som Ockelbo Lundgren efter sina framgångar inom bilracing. Den första Sverigeproducerade snöskotern var därmed född.
– Första skotern levererades till Kiruna på julafton 1963.
På väggarna finns många bilder från tävlingsåren
Det var flera andra företag som snart hakade på trenden – bland andra svenska snöskotermärken fanns Sno-tric och Rusch.
Arne tror att det sattes samman ett hundratal maskiner under första året i trevåningshuset på Norra Åsgatan.
– Det var måleri uppe, svets på entréplanet och i källaren var det lager och montering, minns Arne.
– Det mesta gjordes på plats, motorerna köptes in och låg på nio hästkrafter. Idag ligger skotrar runt 100 hästkrafter.
Arne som kring den här tiden var några år över 20 fick jobb på fabriken. Han hade tävlat inom motocross i början av 60-talet och provade att köra en tidig prototyp av Ockelboskotern.
– Det var en väldigt speciell känsla att åka på snö.
Första tävlingen arrangerades på Hammarlunds åkrar nedanför Rönnåsen. Skoteråkandet fick en väldigt skjuts genom detta.
– Alla skulle ha skoter och det pratades skoter överallt.
Arne med en av många pokaler, just denna saknade gravyr men var utseendemässigt festlig
Ockelboåkarna hade stora framgångar och Arne Lindström vann Riksmästerskapet 1969.
– Det var innan tävlingen blev SM klassad. Men jag var nära att vinna SM 1971 i Kiruna och var i ledningen då en fjädergren gick av, sen kom jag väl tre, fyra eller femma, det minns jag inte exakt...
– Det var en förare från Östersund som vann, han körde också en Ockelboskoter.
Tävlingsmodellen Arne främst använde var en Ockelbo 300 och senare den lite sportigare tvåcylindriga 380-modellen.
– Vi Ockelboåkare var väldigt priviligerade och vi gjorde bra reklam för varumärket. Vi fick en ny skoter att köra med varje år, som sen såldes som begagnade. Tävlingarna kändes ofta som klubbmästerskap med uteslutande Ockelboåkare i toppen, vi hade bästa grejorna och alltid tillgång till service.
– Min kusin Mona Lindström var också en väldigt duktig åkare.
Arnes fru Ingrid berättar att det var många åskådare vid tävlingarna och minns det som en trevlig tid.
– Det var många anhöriga med, vi bodde på hotell och lärde känna varandra. Det var många från Alfta som också tävlade, berättar Ingrid.
– Det fanns en turistklass där alla kunde delta, några gånger fraktade vi skotrarna med långtradare och det var säkert 30 skotrar ombord – alla ville vara med och tävla, minns Arne.
Det fanns ett riksintresse för snöskoter och Arne var en av åkarna som var med i dokumentärfilmen “En annorlunda Kungsled” som sändes på SVT 1967. Från Ockelbo deltog även Leif Lindgren och Arne beskriver deltagarna som ett bra gäng. Även tv-teamet behövde genomföra färden på samma vis som de övriga åkarna – från Abisko till Åre på snöskoter. Filmen finns på youtube för den som är intresserad.
– I och med att vi åkte vilse flera gånger blev det totalt 125 mil och tog fjorton dagar.
– I och med att vi åkte vilse flera gånger blev det totalt 125 mil och tog fjorton dagar.
– Vi bodde i pulkor med kapell och diverse fjällstugor. I början var vädret kanon, med knallblå himmel på fjället. Men mot slutet var det riktigt dåligt före, vi var över till Norge en sväng.
Arne körde även en del långlopp i tävlingsform, vilket mycket väl kunde inneburit slutet för honom.
– Det var 1972 uppe i Särnafjällen som det blåste upp till storm. Det blåste så hårt att jag inte kunde stå upp på skotern.
Två åkare hade stannat och Arne följde deras exempel, skotrarna täcktes på nolltid och trion hackade sig ner i snön för att överleva....
Mer om Arne Lindström och minnen från Ockelbo skoter tiden läser du i nästa del av skoterminnen som publiceras om cirka 14 dagar.
Publicerat 2024-02-09
