Ord om ord - intervju med Johannes Pinter
Johannes Pinter är en fascinerande och extremt produktiv författare. Det känns som om han är konstant aktuell med något. Som hans deckare inom genren supernatural crime tillsammans med Mattias Leivinger. Eller barnböckerna Monster Monster. Eller berättelserna i tidningen Bamse. Eller skräcknovellerna. Eller…
Stormskörd är en deckare Pinter skrivit tillsammans med Mattias Leivinger och är den andra delen i en trilogi som började med romanen De mörkermärkta.
– Dessa böcker är supernatural crime, säger Pinter. En genre som inte är så vanlig inom litteraturen. Speciellt inte i Sverige. Den är mycket vanligare inom TV-seriervärlden med Arkiv X som ett bra exempel. Man blandar helt enkelt en klassisk deckarhistoria med inslag av skräck eller andra övernaturligheter.
Men deckarna är som sagt inte det enda han skrivit. Monster Monster är en barnboksserie som snabbt blivit mycket populär.
Daniel Gustavsson och Johannes Pinter
– Det är dom absolut roligaste böckerna att skriva, erkänner Pinter. De handlar om fem vanliga 9-åringar som är rätt begåvade på kreativa saker. Som att teckna, skriva och filma. Men en olycka sker och deras begåvningar blir magiska. Det finns dock en baksida. Drömmer två av dessa barn mardrömmar vävs de ihop och ett slags dubbelmonster dyker upp. Som exempelvis en köttätande tentakelväxt. Eller ett sjöjungfruodjur. Eller ett Mårrspöke.
– Böckerna släpps alltid två och två. Samt två gånger per år. Sammanlagt alltså fyra böcker per år, berättar författaren.
– Jag tyckte det var viktigt att det går fort. Sammanlagt ska det bli tjugo böcker på fem år. Det var först svårt att hitta ett förlag som ville köra på den snabba produktionstakt som var mitt önskemål. Men till sist hoppade Egmont på.
Johannes Pinter skriver sedan 2019 också för serietidningen Bamse. Eftersom undertecknad känner fler som gör Bamseserier vet jag att det inte är ett lätt jobb att få.
– Jag har också hört det, säger Pinter. Men det var inte svårt för mig. Jag var på Egmont och pratade om Monster Monster. En av Bamseredaktörerna råkade vara där och frågade om jag inte skulle testa göra lite Bamse-manus. Och det tackar man ju inte nej till.
– Jag skrev väldigt många manus och skickade in, fortsätter Pinter. Men bara en tredjedel antogs. I de övriga fallen sa dom att ”Skalman skulle inte säga så”, eller ”så där skulle Lille Skutt aldrig göra”. Men efter att jag hållit på ett tag går det lite bättre och dom tar fler och fler. Men det är en utmaning.
– Bamse är ju den tråkigaste karaktären som finns. Fast dom andra är roliga att jobba med.
Pinter har inte bara skrivit böcker. Han började i en annan underhållningsände. Skräckfilmen Sleepwalker utkom 2000 med bland andra Ralph Carlsson, Tuva Novotny och Anders Palm. Med Pinter bakom regin. Sedan dess har han även regisserat filmen Skills från 2010, samt skrivit manus till några andra, till exempel Odjuret.
– Film är väldigt roligt, säger Pinter. Men det är också mycket jobbigare. Det är så otroligt många människor och åsikter inblandade. En bok är lättare på det sättet.
– Länge tyckte jag det var skönt att byta till mitt författarskap istället. Men nu börjar jag bli lite sugen på film igen.
Pinter romandebuterade 2014 med skräckromanen Vackra kyrkor jag besökt. Och de fruktansvärda väsen jag där mött. Året därpå kom vampyrromanen 1007. Däremellan skrev han massvis av noveller.
– Jag har ett tips när man skriver noveller, avslöjar Pinter. Låt dom översättas till engelska. Det finns inte så många antologier i Sverige, även om de ökat. Men i USA finns det massor. Och jag har medverkat i rätt många.
Förutom Bamseberättelserna kan man genrebestämma allt Pinter gör som skräck. Så vad är det som är så kul med just skräck?
– Skräck är en svår genre, mycket svårare än exempelvis ”vanliga” deckare, menar Pinter.
– Det gäller att skrämmas på ett trovärdigt vis, som är logiskt inom ramarna för berättelsen. Därtill kan man laborera mycket med berättelsen och slänga in både samhällssatir och annat på ett effektivt sätt.
– Sedan är det förlösande att både skrämmas och att bli skrämd. Jag älskar skräck.
Jag älskar också skräck. Och jag älskar Pinters böcker. De är mycket underhållande. Och bitivs rätt läskiga.
