Överstelöjtnantbostället i Åbyn Hamrånge - av Olov Thunman
När Hälsinge regemente ( I. 14) fanns kvar, så fanns på regementsområdet ett museum över regementet. I dessa lokaler fanns även en modell över överstelöjtnantens boställe i Hamrånge, trots att inga knektar kom därifrån.
I Hamrånge fanns inga knekttorp utan 11 båtsmanstorp, kustsocknarna skulle förse flottan med båtsmän, inlandssocknarna med knektar. Gästrikland skulle ställa upp med 2 kompanier om 150, man Fernebo och Ovansjökompani.
Tillsammans med 6 kompanier från Hälsingland så bildade dessa 8 kompanier Helsingeregemente. Grundtanken var att officerarna skulle bo i närheten av sina soldater. Egentligen borde överstelöjtnanten ha bott i Fernebo socken eftersom Fernebo kompani var vikt för honom. Varför förlägga regementets näst högst officerare till Hamrånge socken? Den troligaste förklaringen är att vägen från landshövdingen i Gävle passerade Hamrånge på väg norrut till Överstens boställe Mårdnäs i södra Hälsingland. Hamrånge var halvvägs mellan översten och landshövdingen. När regementet lades ner skänktes modellen till Hamrånge hembygdsgård.
Soldatanskaffning
Soldatanskaffning före 1600-talets slut skedde genom utskrivning av bondsöner och värvning. Under århundradets slut införs ett annat sätt. Soldater till infanteriet tas ut i förväg och kan då övas. Egentligen är namnet det ständiga knekthållet, men kommer att kallas indelningsverket. Gävleborg blir 1682 indelt som det andra regementet i Sverige. Förutom de meniga så fanns översten, överstelöjtnanten, majoren, kaptener, löjtnanter, fänrikar, sergeanter, skrivare, förare, furirer, rustmästare, kvartermästare, präster, fältväbel, fältskär och barberare, trumslagare och pipare.
Ett motsvarande system införs för båtsmän till flottan. Även officerare ingår i systemet genom att de erhåller boställen utifrån rang. Lönen är i princip boställets avkastning. Mest kända är ju knekttorpen som växer fram runt om i Sverige. I fredstid är soldaten bonde på ett torp. Under övningar och krig lämnar han sitt torp. Denna 1600-talskonstruktion kommer i stora drag att fortleva till att den allmänna värnplikten iförs i början av 1900-talet.
Bostället nr 16 i Åbyn Hamrånge
År 1683 köpte häradshövding Samuel Forsell åt staten in tre hemman i Åbyn, för att de skulle utgöra boställe för Helsinge regementes överstelöjtnanter.
Förutom mangårdsbyggnaden fanns ett antal ekonomibyggnader. Möjligen var huvudbyggnaden uppförd med tanke på brukspatronen vid Hamrånges första järnbruk, uppfört 1665, men platsen vid Hamrångeån var inte lyckad utan bruksrörelsen upphörde tidigt. Anläggningen behövde rustas och så skedde.
Detta boställe förstördes under rysshärjningarna 1721. På platsen uppfördes sedan ett nytt boställe. Utifrån samtida syneinstrument och planförslag och andra handlingar uppförde löjtnanten vid armen H.H.A. Wickberg och redaktör E. Wickberg 1939-40 en modell som visar bostället ca. 1725.
Innehavare av bostället, lista på överstelöjtnanter
Troligen flyttade Carl Silfwersparre in 1684. Han lämnade bostället 1692 och Johan Sparre flyttande in. Om honom noteras att kung Karl XI besökte bostället och åt middag därstädes. Kungen var på återväg från inspektion i Norrland. I kungens dagbok noteras att han reste från Söderhamn på morgonen och bevistade söndagens predikan i Hamrånge kyrka för att därefter äta middag hos Johan Sparre innan han fortsatte färden mot Gävle. Johan Sparre lämnade Åbyn 1699 sista fredsåret innan det stora nordiska kriget bröt ut år 1700.
Ny sätesinnehavare var Christian von Brückner, eftersom det stora nordiska kriget hade startat så fick Överstelöjtnanten lämna bostället i Hamrånge och kom inte åter, han stupade 1708 vid Liesna. Nästa innehavare var Arendt von Gertten, han torde knappt tagit bostället i besittning enär han 1709 stupade vid Poltava.
Ny innehavare från 1710 var överstelöjtnanten Reinhold Hindrich von Horn. Han kom att intressera sig för socknen. Han tog strid med järnladyn Brita Behm om böndernas träkolsleverander till Axmar bruk.Han bekostade även upprustning av predikstolen och skänkte en del inventarier till kyrkan bl.a ett par ljusstakar till altaret. Han blev också tillförordnad regementschef eftersom överste Gideon Focks var fånge i Ryssland. Vid Horns död satte man upp en gravtavla över honom i kyrkan.
Åren 1710 till 1717 innehades bostället av Anton Lorents von Böhn. Han blev fånge i i Danmark 1715. Han kom inte att bruka bostället. 1717 tillträdde Petter Julius Starenflücht åren 1717-1723. Under hans fältförordnande beboddes gården av Överste Nummers, hans svärfar råkade illa ut under ryssarnas härjningar av socken 1721. Han ståtte ihop med en rysk patrull, fick klä av sig naken och lite lätt petad med spjut i bröstet, så beskriver länsman Kallman händelsen. Även Starenflüchts hustru blev infångad men lyckades fly till Ockelbo. Starenflücht förlorade inventarier till ett värde av 11000 daler silvermynt. Bostället brändes ner.
Efter Starenflücht kom Lorentz von Nummers åren 1723-28 att inneha bostället, under vilkens tid bostället byggdes upp.Raden av officerare fortsätter med Johan Grubbe 1729-1744 som får ta det nybyggda bostället i anspråk (se bilder från modellen över bostället.
Näste innehavare är Gustaf Skogh 1734-1739. Han kom att begravas i den dåvarande medeltidskyrkan 1739.
Nu har vi kommit fram till fredligare år, även om det utkämpas tre krig till under 1700-talet. Listan över boställsinnehavare fortsätter med Georg von Bocken 1739-1744. Otto Fock tillträder tjänsten 1744-1750. Under Carl Lillienberg 1750-1767 rustades bostället upp.Fredrich Gyllenswan blev näste innehavare. Åren 1772-1776 bodde ingen Överstelöjnant i Hamrånge, en ordning som blev vanligare. Bostället blev enbart en löneförmån.
Nu har vi två kvar, Carl Göran Rehnberg och Petter Ulric Liljehorn innan vi kommer fram till Fredric Tersmeden 1792-94 som var den siste innehavaren av bostället som bodde där. Åren 1798 till 1835 var bostället enbart löneförmån för två höga militärer en var generalmajoren Fredric von Platen den andre var överste Adolph von Post. Hemmanet kom nu att arrenderas ut och så småningom bli en brukningsenheter under Vifors bruk.
Senaste nytt
