Småskalig vattenkraft - en tvistefråga
FOTO: Johan Beijer, KUXAGRUPPEN AB
Vattenkraftverken vid Bosågen och Strömsborg i Ockelbo ägs sedan 2002 av Åbyggeby Landsbygdscenter. I Kuxabladet vecka 44, nummer 176, gjordes en artikel om Testeboåns vänner, som verkar för den vilda laxens återetablering i Testeboån. I artikeln nämner Ockelbo kommuns Henrik Ricknell att man jobbar för en avveckling av den småskaliga vattenkraften, något som fick Lars-Erik Wickberg från Åbyggeby LBC att reagera.
– Vi har alla papper, vi har vattendom och vi har tillstånd. Det finns inga planer på att sälja eller avveckla, berättar Lars-Erik när vi träffas vid kraftverket i Strömsborg.
Lars-Erik Wickberg, Åbyggeby Landsbygdcenter. FOTO: Johan Beijer, KUXAGRUPPEN AB
FOTO: Johan Beijer, KUXAGRUPPEN AB
Elen som produceras i de två vattenkraftverken, med sex respektive sju meters fallhöjd, är tillräckligt för en årsförbrukning i 120 eluppvärmda villor enligt Lars-Eriks bedömning. Åbyggeby Landsbygdscenter tog över verken av Fortum 2002.
– 1920 slogs Ockelbo elektriska och Bosågens kraftaktiebolag ihop. Strömsborg elektrifierade Ockelbo, berättar Lars-Erik.
Dammen vid Strömsborg är ännu äldre, det stod tidigare en kvarn på platsen.
FOTO: Johan Beijer, KUXAGRUPPEN AB
– Det fanns många små kraftverk här förr i tiden.
Energin som produceras säljs i el-handel i Danmark. Åbyggeby LBC är med i en förening för vattenkraft som hjälper dem med att sälja till högst bjudande.
– Vi hjälper även till att stabilisera lokal elproduktion. Pengarna plöjs sedan ner i föreningen.
Kraftverken är alltså råget i ryggen för allt som vuxit upp kring den kommunala Åbyggebyskolan. Fotbollsplaner, övernattningsstugor, utbyggnader för kansli- och mötesrum med mycket mera.
– Vi har tagit över matlagningen också och har anställda. Det är tack vare att vi har de här pengarna i ryggen, ekonomin är stabil och vi står här på egna ben utan att vara beroende av kommunala bidrag.
Vad tänker Lars-Erik om de fria vattenvägarna då?
– Det skulle gå att skapa fria vattenvägar utan att stänga ner vattenkraftverken, men det hämmar såklart intäkten. Och vem ska betala för det?
– De här verken skulle kunna rulla i 40 år till utan större insatser, det bygger på enkel teknik och vi vet vad vi tjänar på dem. Representanter från kommunen behöver föra dialog kring detta.
Kuxabladet kontaktade Henrik Ricknell, Näringslivsutvecklare Ockelbo Kommun, för en kommentar kring synen på den lokala vattenkraften i Testeboån.
Henrik Ricknell, Näringslivsutvecklare Ockelbo Kommun. FOTO: Johan Beijer, KUXAGRUPPEN AB
– Med tanke på den kommande kraftverks-fonden finns inget som kan motivera de småskaliga vattenkraftsägarna att behålla sina kraftverk, förutom ett förmodat personligt mekanointresse hos kraftverksägaren. Om Åbyggeby LBC säljer kraftverken nu, får de 95 % av marknadspriset, vilket blir ungefär 12,5 MSEK, från kraftverksfonden.
– I egenskap av näringslivs-utveckare i kommunen så tycker det är galenskap om kraftverksägaren inte nappar på att få en säck med miljontals kronor från fonden. Pengar som de aldrig kan tjäna ihop i vinst om de fortsätter driva verken. Bättre att de tar pengarna och utvecklar landsbygdscentret. Fler övernattningsstugor för sportfiskare, paddlare och andra naturturister som använder en fritt rinnande Testeboå kommer efterfrågas.
– En win-win situation som ger hela den framtida intäkten i handen nu på en gång, menar Henrik.
Henrik hänvisar även till ett inriktningsbeslut antaget av Kommunfullmäktige ”Fria vandringsvägar för fisk i Ockelbo kommun”. I detta beslut kan man bland annat läsa att kommunkontoret fått i uppdrag att uppdatera kommunens fiskevårdsplan med fokus på fiske, restaurering, och återställning som i sin tur bidrar till bättre förutsättningar för en ökad besöksnäring. Förslaget tar inte ställning till hur fiskevårdsarbetet ska finansieras. Lars-Erik delar även med sig av en historik kring hur det ser ut i miljöerna kring vattenkraftverken och Testeboån.
– Dammarna har funnits i minst 150 år. Bosågen är en reglerad sjö och åkermarkerna är planerade därefter. Det påverkar även flödet i Vallsjön, något vi idag kan reglera.
Åbyggeby LBC har idag rätten att styra flödet i Testeboån, något som inte stämmer överens med turismvisionen för Testeboån. Henrik Ricknell skriver till Kuxabladet:
– Ingen fisk kan leva och utvecklas i dessa miljöer och det är omöjligt att använda vattendraget till paddling eller annan aktivitet dessutom.
Lars-Erik ser även en till styrka i att ha kvar en lokal vattenkraft.
FOTO: Johan Beijer, KUXAGRUPPEN AB
FOTO: Johan Beijer, KUXAGRUPPEN AB
– I tider när krishantering är på tapeten är vattenkraften något att vara rädd om. Vårt samhälle är otroligt beroende av elen och våra anläggningar skulle räcka till att förse ett kriscenter med el och vatten – samt kunna upprätthålla kommunikation som bygger på att elen fungerar.
Energimyndigheten bedriver forskning på så kallad ödrift och enligt Lars-Erik skulle det inte krävas stora modifikationer för att slå om till egen produktion.
– Jag tycker kommunen ska vara rädda om vår lokala vattenkraft som kan vara en reservkraft i ett lokalt elnät.
Vad anser du om den småskaliga vattenkraften?
Hur anser du att landsbygden bäst möter framtidens behov utifrån energi, ekonomi, miljö, biologisk mångfald, turism? Vad är kortsiktigt och långsiktigt tänkade utifrån din erfarenhet? Var med och påverka genom att dela dina åsikter med KUXABLADETS redaktion.
