Intiativ -Vildlax i Testeboån
FOTO: Akira Hojo, Unsplash
Onsdag den 23 oktober föreläste Bernt Moberg om laxbeståndet och dess historia på Ockelbo folkbibliotek. Henrik Ricknell från näringslivsrådet på Ockelbo kommun är projektledare för initiativet Testeboåns vänner. I projektet har man samlat ideella drivkrafter, fiskevårdsföreningar, sportfiskare och SLU med flera.
Henrik Ricknell, Näringslivrådet i Ockelbo. FOTO: Johan Beijer, KUXAGRUPPEN AB
– Vi jobbar med samma frågor i en samlad målbild.
– Det här är den slutliga aktiviteten i projektet Testeboåns Vänner. Men definitivt inte slutet för arbetet med att utveckla Testeboån för fisken, fisket och besöksnäringen, berättar Henrik.
Kvällens föredrag fokuserar på fiskevårdsområdet från Gävle, vid havets inlopp, till Oslättfors drygt två mil inåt landet i nordvästlig riktning. Detta är vatten där Bernt, som bor i Forsby, varit verksam sedan 80-talet. Testeboån berör allt som allt sex kommuner är 88 kilometer lång med en fallhöjd på 384 meter och idag finns 26 olika bekräftade fiskareter i vattnen. Bernt arbetar för att laxen ska få fotfäste i testeboån och har så gjort genom många många olika instanser sedan det tidigare 80-talet.
– Har någon fångat en bäckröding eller en siklöja, undrar Bernt inledningsvis då det är en art som borde kunna trivas i Testeboån men ej kunnat bekräftas.
I Gävle kommun är Testeboån skyddat som naturreservat, eller skyddas under art- och habitatdirektivet natura 2000, men större delen av Testeboån innefattas alltså inte av naturskydd. 1990 tog Testeboån med i den så kallade ”Salmon action plan”, ett internationellt initiativ för vildlaxens bevarande i Östersjön.
– Sedan 2013 klassas Testeboån som vildlaxvatten. Vi har dokumenterar den vandrande fisken som vuxit upp, lekt, utvandrat och återvänt för att leka.
Bernt Moberg, Föreläsare besöker Ockelbo Folkbiliotek. FOTO: Johan Beijer, KUXAGRUPPEN AB.
Den sista aktiva laxfällan i Testeboån fanns på 60-talet och tio år senare var laxbeståndet helt försvunnet i Testeboån. Den största boven var vattenkraften, men även för hårt fiske, flottleder och reglering av vattenföringen har haft stor inverkan.
– Det fanns inga regler för reglering av vattenföring, sidofåror av Testeboån drabbades hårt.
I mitten på nittiotalet fiskades det ungefär 85% mer lax i Östersjön än vad kvoten tillåter år 2020, det höll på att ta slut.
I början av 80-talet började man återställa gamla flottningsleder i Testeboån, skapade lekplatser och en bra uppväxtmiljö. Det planterades rom och senare, efter man kom med i Salmon action plan, gick man över till inplantering av yngel. Sedan 2006 har ingen vidare inplantering skett, lax och öring beståndet växer långsamt men säkert. Med hjälp av chippning och så kallade smoltfällor har man kunnat kontrollera beståndet och vissa riktiga baddare rör sig i vattnen.
– Genom rörlig bild på fiskdata.se har vi sett öring på 109 centimeter, det är större än officiella svenska rekordet men mätningarna är inte tillräckligt exakt för att kunna fastslå något.
– En annan fisk har vi lyckats mäta 5 år i följd då den vuxit från 73 till 99 centimeter och väger idag ungefär 8-10 kilo.
Efter de första 1,5 milen av Testeboån förekommer ännu ingen lax. Bernt tror att ju mer beståndet ökar desto längre kommer det breda ut sig. Kan vi få lax i framtiden även i Ockelbo? Henrik svarar på frågan.
– Vi jobbar otroligt mycket med kraftverksfrågan och vandringshinderproblematiken i Testeboån. Ett konkret exempel är Strömsbros kraftstation som har haft ”körförbud” från i somras. Att avveckla den småskaliga vattenkraften i Testeboån skapar förutsättningar att vattendraget återhämtar sig och att laxen och havsöringen kan vandra så långt som möjligt upp i Testeboån, med förhoppning ovanför Åmot. I Byströmmen, Åmot, har vi under en längre tid arbetat med biotopvård och optimering.
– I förlängningen skulle allt detta innebära positiva synergier för naturen, besöksnäringen och näringslivet i våran kommun.
