Varför betalar jag vägföreningsavgift?
FOTO: Sven Kucinic @skucinic9
Det är många som vänder sig till Kuxabladet med olika frågor. En återkommande är varför du som husägare betalar vägavgift. Vi tar kontakt med Ockelbo vägförenings vägfogde Hans Ledin för svar.
– Jag möts av att många som bor efter trafikverkets vägar har frågor kring vägavgiften, säger Hans Ledin. Det är en ständig diskussion på Facebook om varför de ska betala vägavgift. Men det är lantmäteriet som satt direktiven hur bestämmelserna är. De betalar 50% av kostnaden. Det är den frågan jag får oftast.
– 2002 gick vägnätet i centrala Ockelbo över från stadsplan till detaljplan och blev då vägföreningens ansvar inte kommunens.
Frågorna är sällan kritiska, menar Hans. Däremot är det mer allmänna frågor till vägföreningen.
– Många ifrågasätter varför folk kör fort på områden. Men det är stora omställningar att sätta dit farthinder. Det är kommunen som beslutar om farthinder. Det är trafiksäkerhetsåtgärder.
– Men ofta handlar det om att prata med grannarna. För några tycker farthinder är bra, andra att hindret är i vägen. Prata med varandra. I alla fall på återvändsgator, där det inte är någon genomfartsväg.
Så varför har vi en vägföreningsavgift?
Hans Ledin tar upp det underlag som utfördes av NCC på alla vägar i Ockelbo 2015, på uppdrag av vägföreningen och kommunen.
– NCC filmade alla vägar och då kom de fram till de underhållskostnader som vägföreningen betar av år efter år. Ja, när det finns pengar i kassan.
I underlaget presenterade NCC de vägar som var i kritiskt behov av underhåll och vilka som behövde underhåll de närmaste tio åren.
– Folk tror att det bara är snöröjning som kostar pengar, men vi har även sopning, tömning av dagvattenbrunnar. Underhåll och uppsättande av trafikskyltar, och slåtter längs vägkanten.
– Sedan har vi förstås underhåll av vägar och upprustning till exempel vägbreddning.
– Med är det en mild vinter, då får vi mer pengar i kassan och har råd att asfaltera fler av de sträckor som är i behov av underhåll.
- Men är man intresserad står alla summor i årsprotokollen och de är offentliga handlingar.
I NCC underhållsrapport från 2015 går det att läsa att vägytorna som inspekterats delats in i klasserna gator och cykelvägar. Gatornas medelstatus är värdet 74 — det innebär att restlevnadstiden är mellan 6 - 10 år på dessa körbanor. För att uppnå värdet 80 på dessa vägar estimerades en kostnad på cirka 9 miljoner kronor.
Kommunen har ansvar för gång- och cykelvägarna och de var generellt i bättre skick med ett statusvärde på 81 i snitt. De skulle enligt prognosen ha en restlevnadstid på 10 år innan totalrenovering krävs. För att uppnå att de sämre vägarna skulle få status 81 skulle krävas 700 000 kr, 2015.
Hur långt har då vägföreningen kommit i sitt underhållsarbete sedan 2015?
– Från 2015 till 2020 har vägföreningen upprustat vägar för 2 883 573 kr.
