Sportlovsfirare får testa på smide
Kent Söderström, smeden på Wij valsverk. Foto: Henrik Westberg, Kuxabladet.
Under april 2021 installerade sig Kent Söderström som smed i Wij Valsverk. Valsverket lades ner 1932, själva smedjan fick en genomgång av Carl Hugo Skogh under 80-talet men har länge stått orörd.
– Jag fick tips om smedjan och tog kontakt, det gick därefter ganska fort, berättar Kent, som delvis bor i en stuga i Svartsbo, nära Ockelbo.
Då vi besöker smedjan en kall vinterdag i februari är Kent i full gång med förberedelserna inför sportlovsaktiviteterna. För att hålla värmen eldar han i en vedkamin, utöver värmen som hässjorna avger. Den här veckan erbjuds alla möjlighet att prova på smide och komma till lokalen i Wij valsverk.
– Här kan man bli smed för en dag. De som provar på kommer ha med sig något hem de kan använda i vardagen, som till exempel en kapsylöppnare.
Intresset för smide väcktes hos Kent i tioårsåldern, då han fick vara med och hjälpa till hos konstsmeden Åke Larsson som verkade i norra uppland.
– Det blev lite glasspengar och brända fingrar, säger Kent glatt.
Kent föddes i Bollnäs men flyttade runt en del som ung. Bland annat bodde han i Örbyhus och Stockholm. Han tävlade i boxning från 17-35 år och i yrkeslivet var han tidigae snickare och plåtslagare.
– Men drömmen var att bli smed. När ekonomin fanns där blev jag kanske sveriges äldsta lärling vid 53,5 års ålder.
Då hade det nämligen blivit dags för studier genom Leksands Folkhögskola inom smala yrken, där Kent blev lärling i Långsand under Lars Erik Sundin.
– Innan utbildningen hade jag smedja i Växbo under ett halvår, det kom hur mycket folk som helst.
2021 blev det dags för Kent att slå upp portarna i Wij Valsverk.
– Det är en väldigt känd plats, det visste jag inte på förhand. Jag kände ett stort ansvar från dag ett, berättar Kent.
Kent Söderström. Foto: Henrik Westberg, Kuxabladet
Besökare kom från skåne i söder till Skellefteå i norr, även britter och tyskar har varit i smedjan tillsammans med Kent.
– Jag anordnar kurser i smide också, i samarbete med Raggsocka logi och Wij Trädgårdskök erbjuds helhetspaket.
Yxor är en av Kents specialiteer som man kan lära sig smida hos honom.
– Men även vid kortare pass ska alla kunna göra en smidespryl att ta med sig hem. Jag hjälpte en femårig flicka göra en krok att hänga jackan på till exempel.
Kents passion skiner ofta igenom. Yrket smed är ett av världens allra äldsta, själv har Kent verkat på heltid i 2,5 år och har utvecklats mycket under den tiden.
– Det är viktigt att dela med sig av kunskap och intressera andra. Utan det utbytet hade jag inte stått här idag!
– Jag kommer avlägga ett gesällprov, men det blir längre fram.
I ässjan glöder smideskokset. Kent berättar att det når över 2000 grader i centrum.
Arbetstemperaturen för att slå ut järnet är 1100 grader celsius. När den har denna röda färg är den över 800 grader, och även om järnet kan vara svart kan det vara brännhett - så säkerhet är A och O i smedjan.
– Järn är formbart vid 1000 grader, säger han och hettar upp ett järnstycke som ska bli en ljussläckare.
– Smideskoks är en förädling av stenkol som avger mindre rök, förklarar Kent.
Stenkol används för att sota föremålen och tillsammans med linolja blir det ett rostskydd som håller.
– Det är en vikingateknik, de objekt som bevarats och inte rostat sönder har fått denna behandling.
Vetskapen om att de föremål som skapas framför våra ögon kan hålla i över tusen år är svindlande. Att de dessutom produceras i en lokal så rik på lokal historia gör ekvationen än mer intressant. I sommar kommer Kent ha smedjan öppen fem dagar i veckan och ser fram emot turistsäsongen.
Ljusstakar till försäljning. Efter en veckas kurs kan detta också vara resultatet för en ihärdig elev.
– Jag skapar mängd nu inför sommarförsäljningen och ser fram emot att träffa många människor som längtat efter att skapa något med händerna.
– Vi kan utan problem vara 4-5 personer som jobbar samtidigt här, säger Kent. Vi säger adjö och Kent tillägger.
– Nu lär jag smida medan järnet är varmt.
Vi slås av att det är första gången vi hör uttrycket och kan tolka det bokstavligt.
Mer hantverk och tradition på Kuxa.se
Senaste nytt på Kuxa.se
