En kort historik om fettisdagen
Semla från Linas Bageri och Café i Bergby. Foto: Henrik Westberg, Kuxabladet
Något kilformad, inte sant?
Fettisdagen inleder traditionellt den längre fasteperioden som har katolskt ursprung. Idag förknippas dagen mest med bakverket Semlan. Semlan fick sin utformning med vetebullar, vispgrädde, florsocker och mandelmassa under 1900-talet. Men den hade sin förebild i hetväggen, ett bakverk som det högre ståndet åt under 1700-talet.
Hetväggen finns kvar än idag, men är inte alls lika populär som vår nutida Semla. Hetväggen är en kilformad bulle kryddad med kummin som serverades i en skål med varm mjölk. Hetväggen åts i hela Europa, mestadels under 1700-talet och namnet kommer från tyskans ”heisse wecke” som ordagrant betyder varma kilar.
Enligt sägnen dog kung Adolf Fredrik av att föräta sig på hetvägg på fettisdagen år 1771. Men i själva verket dog han av slaganfall (både stroke och hjärtinfarkt) efter en enorm måltid bestående av både ostron, hummer, surkål och hetvägg. Johan Gabriel Oxenstierna tyckte därmed att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”. (Källa: nordiska museet.)
Men även om hetväggen förlorade i popularitet bestod Fettisdagen till våra dagar. Men så är det med traditioner; de förändras sakta och med åren blir de något annat än vad de varit fast vi tror att "det alltid varit så". Frågan är hur många som idag påbörjar sin fasta den 1 mars 2022.
Mer ätbart på Kuxa.se
