Körlängtan del 2- Glädjekören, Kyrkokören och Barnkören
I en serie artiklar intervjuar vi körledare. Det är många som saknar att vara med i och att lyssna på körerna runt om i regionen. I förra numret pratade vi med Jenny Christoffersson och Gunilla Westberg. Nu fortsätter vi med Gustav Ödegården Richter och Moa Sterner Rydkvist.
Moa Sterner Rydkvist leder Glädjekören tillsammans med Maria Bertilsson.
– Glädjekören är en kör för personer som har LSS, förklarar Moa under vår telefonintervju.
LSS är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
– Jag och Maria Bertilsson jobbar med personer som har funktionshinder och vi leder kören tillsammans, vi är båda ledare.
Moa har varit ledare sen 2017 och hon berättar att kören sjunger allt från visor till ABBA, rock och pop och även klassiskt.
– Det är en bred repertoar. Det mest populära är dansband och även Astrid Lindgrens sånger.
– Vi har tjugofem personer och vi sjunger mycket unisont. Och sen har vi kanske överstämmor och understämmor, men det är anpassat för en LSS-kör.
Kören har många solister och det är något ledarna uppmuntrar.
– De som vill vara solister får vara det och det är för att stärka självkänslan. Ambitionen är att vi ska ha roligt och göra något bra tillsammans.
– Medlemmarna i kören får själva vara med och bestämma vilka låtar vi sjunger.
– Kören bygger på glädje och därför heter den Gläjdekören. Den bygger på att vi gör något tillsammans inte att det måste vara topp utan för att det är roligt.
Hur har det fungerat med kören under pandemin?
– Många är i riskgrupp och tyvärr har vi inte haft kören under pandemin. Det är en OTROLIG saknad. Alla jag träffar undrar när vi ska köra igång igen. Det är en stor sorg att den inte är igång.
– Vi hoppas att vaccinationen gör att vi kan köra igång igen. Vi är i fas 2 och jag ser ljust på framtiden. Många jag pratar med vill vara med och efter covid tror jag det blir ännu mer energi och glädje.
– Vi kommer göra enastående konserter, avslutar Moa.
Maria Bertilsson FOTO: Johan Beijer
Gutstav Ödegården Richter har hand om kyrkokören och barnkören i i Ockelbo församling. Han berättar att han tagit till teknikens hjälp för att kunna fortsätta med körövningarna under pandemin, men att barnkören är pausad.
– Vad gäller Kyrkokören så kör vi via Zoom. Det är digitala körövningar, varje torsdag. Det har fungerat jättebra. Medlemmarna har anammat och lärt sig tekniken. Vi har haft lite, lite problem men det har i stort sett löst sig.
Förra terminen övade kyrkokören på repertoar, Fores Requiem.
– Den har vi tänkt framföra med Bollnäs kyrkokör — men allt blev inställt.
– Den här terminen fokuserar vi på att sjunga psalmer, faktiskt. Det är på ett sätt lättare för det är mer krävande att sjunga stämmor och en mer avancerad repertoar digitalt. Men psalmer har funkat jättebra. Det här är ett bra tillfälle att upptäcka psalmer, för det finns så många som vi inte sjungit igenom.
Gustav förklarar lite mer ingående vad en psalm är.
– En psalm är enstämmig i originalutförande. Det finns en funktion och från början sjöng man från Psaltaren (i Bibeln) där ifrån kom ordet.
– Man sjunger ju igenom hela Psaltaren, Davids-psalmerna. Det är en uråldrig tradition som vi fortsätter med i detta århundrade.
– Jag har haft funderingar på att, antingen i konsertform eller på en gudstjänst, arrangera dels fyrstämmigt eller lägga till instrument för att brodera ut psalmerna ännu mer. För att lyfta upp psalmsången också.
Gustav berättar att närmast att sjunga ihop, som man gör i psalmerna, är allsången. Men psalmsången är ju unik. Vi tillhör ju den Lutherska kyrkan och det var ju han (Martin Luther) som sa att sången, själva sjungandet, var att ”bedja två gånger”.
Till årets körövningar på zoom har Gustav också tänkt införa ett nytt grepp.
– Varje körmedlem får berätta ett eget minne av en psalm, från skolan, bröllop eller annat tillfälle, sen så framför vi den på körövningen.
Vad har du själv för favoritminne kring psalmsång då?
– Ett av mina favoritminnen var när jag var på Erik Erikssons (den stora körledarens) begravning. Han var ju den som lyft fram körsången och som gjort Sverige känt för körsången. Han var internationellt erkänd.
– I Storkyrkan var det fullt av musiker, körledare, operasångare. Det var en gång i livet den körsång jag fick höra där. Det var helt enormt.
– Att en så stor kyrka som kan bli så full av musik, det är nog mitt finaste psalmminne. Men jag kommer inte ihåg psalmerna i sig.
– Är man i kyrkan ska man inte vara rädd att sjunga ut. Många är försiktiga, men du behöver inte ens pricka rätt ton, huvudsaken är att du sjunger ut och känner dig fri. Det är då det blir bra. Den brusande psalmsången. Det är fantastiskt.
Gustav berättar att många förstås saknar att gå och snacka i pausen.
– Det kan man ju till viss del i programmen men det blir inte alls samma sak. Vi saknar den mänskliga kontakten.
En annan sak Gustav infört är en sångteknik som kallas ”anti ageing” eller anti-åldrande.
– Det är en sångteknik och en väldigt bra sångmetod. Vi är ungefär 20 stycken som ska gå med den. Jag har tagit in en sångpedagog som också kommer jobba digitalt och lite extra med det.
– Man sjunger inte lika mycket nu, såklart. Då är det bra att fokusera lite på den aspekten, med sångteknik.
– Nu har man faktiskt tid att själv jobba med sin sångteknik och röstvård. Jag har sagt det till deltagarna: sjunga är en kroppsteknik.
– Det går att förbättra sig genom övning. Bland annat tränar vi upp lungkapacitet med olika övningar. Det är ju även bra nu under Corona.
Gustav ser ljust på framtiden.
– Oavsett när vi kommer ur det här, så kommer det vara mer värdefullt att träffas och vara tillsammans. Det kommer bli ännu starkare.
