Secret Hitler är ett partyspel med en allvarlig underton för 5-10 spelare där du med den tilldelade rollen liberal eller fascist vinner spelet om du får flest motioner framröstade. Spelet påminner om de lekarna Maffia och Varulv och har samma grundkoncept med psykologi och mänskligt beteende i fokus. Medan Secret Hitler kanske låter som ett tungt politiskt spel är det faktiskt mer eller mindre raka motsatsen.

Alla spelare tilldelas en hemlig roll, du kan bli liberal (de är alltid i majoritet) eller fascist. Innan spelet tar samtliga en gemensam stund då alla blundar, men fascisterna får nu titta och vet därmed vilka som är på deras sida. Detta är viktigt för spelets utveckling. En av fascisterna är därtill i hemlighet rikskanslern Hitler. Secret Hitler är ett spel som bygger mycket på diskussion, det ställs hela tiden direkta frågor runt bordet – och det är upp till spelarna att tala sanning eller ljuga. Liberalerna behöver lyckas identifiera varandra och lita på varandra för att segra. Problemet är att en fascist aldrig kan medge att hen är fascist, utan kommer med alla möjliga medel övertyga motspelarna om det motsatta.

Men det gäller inte att bara tala fritt. I grunden finns en enkel spelmekanik där spelarna röstar fram olika motioner. Det går till så att en spelare är president (och får en fin träkloss med ordet president påkostat tryckt) och denne föreslår en Kansler. Alla får rösta om kanslern godtas – ett moment som blir mer kritiskt ju längre spelet går. Om det är oavgjort eller majoriteten inte röstat ja misslyckas valet. Utfallet av valet har olika effekt på spelet, men kort sagt är det i långa loppet inte bra för liberalerna om valen misslyckas.

När en kanslern valts tar den fram motioner. Konkret drar den tre osedda brickor från motionshögen. Två av dessa ger presidenten till kanslern, och kanslern presenterar ett av dem. Majoriteten av förslagen som kan dras är fascistiska så även om du som president är liberal kan det vara så att du tvingas ge två fascistiska motioner till kanslern. I den fasen kan liberaler hamna i kläm med trovärdigheten. Dessa motioner är inte på något vis uttalande vad de handlar om utan är endast färgmarkörer. De röda korten är fascistiska och de blå är liberala.

Efter det att lagarna är presenterade utbryter ofta en diskussion.

En dialog skulle kunna se ut såhär. Och för enkelhetens skull vet vi allas roller:

Fascist A skickar två fascistiska motioner till Liberal B som i sin tur måste presentera ett av dem.

Liberal C: Varför tog du fram ett facistiskt förslag, fanns det inga alternativ?

Liberal B: Jag mottog endast fascistiska motioner och tvingades därför ta fram ett sådant.

Fascist A: Det där stämmer inte, jag levererade ett liberalt och ett fascistiskt förslag och du valde det fascistiska. (Här ljuger alltså fascisten.)

Hitler: Oddsen att det skulle dras två fascistiska förslag samtidigt är ju väldigt liten...

Liberal A: Om en fascist skulle fått ett alternativ på det viset, kan den ju inte öppet välja facistalternativet. Då vet vi ju. Såvida inte du ljuger om vilka alternativ som fanns?

Fascist A: Jag vet vilka kort som var i spel...

Liberal B: Precis! Jag med - du ljuger! (Blir allt mer pressad och känner hur falska anklagelser blir sanning runt bordet.)

Fascist A: Dåså har vi alla koll på din politiska tillhörighet.

Hitler: Jag är väldigt förvirrad nu. (Spelar okunnig liberal)

Liberal C: Jag vet inte heller vad jag ska tro... Men det är sant att det finns betydligt färre fascistiska motioner i spelet.

Sedan går presidentskapet vidare till nästa spelare i turordning. På den gemensamma spelplanen samlas alla lagförslag på spelplanen där det tydligt står vad som sker i spelets olika faser. Exempelvis att presidenten får lov att inspektera en spelares partitillhörighet, denne spelare kan sedan inte bli granskad av presidenten igen. Det är givetvis helt upp till presidenten att delge eller ljuga om informationen den precis tagit del av – och en del av spelets charm är att det är svårt att vara övertygande oavsett sanningshalten i informationen som delges i spelets alla faser.

I en fas kommer även presidenten att genomföra en avrättning, vem som utför det är inte förutbestämt – det kan alltså lika gärna vara en liberal som en fascist som genomför attentatet. Då en spelare dödas utgår den ur spelet och måste omedelbart vara tyst, men om den spelare som dödas är Hitler så har liberalerna vunnit. Den som är avrättad får inte avslöja sin partitillhörighet (såvida det inte är Hitler) förrän spelet är slut. Om tre eller fler fascistiska lagförslag har blivit framtagna och Hitler blir vald till kansler vinner fascisterna. Kan liberalerna lyckas identifiera och lita på varandra kan de förhindra att Hitler blir vald och rädda dagen.

Secret Hitler är verkligen ett underhållande och annorlunda spel som tål många omgångars omspel. Men det är bereonde av spelgruppens sammansättning, några i sällskapet vittnar om att de i vissa sammanhang blivit sura på varandra på riktigt. Att vara duktig på att bluffa, eller väldigt övertygande på att tala sanning, är väldigt bra förmågor att ha i Secret Hitler. Blir spelarna för eldiga i sina argument, kan de mycket väl stjälpa sig själva då en osäker president tvingas genomföra ett attentat.

Visst går det att diskutera att spelet trivialiserar en av våra värsta diktatorer någonsin, men det bärs ändå upp av att det psykologiska gruppexperimentet visar på något allvarsamt – i vad kan ske när all information inte är öppen.

Vi rekommenderar varmt spelet, spelet är oftast avklarat på mindre än en timme och rekommenderas från 13 år och uppåt.

Featured