Motståndskraft i kristider - förbered dig enkelt

Nyligen var Rebeca Carlander inbjuden till föreningen Aktiva kvinnor för att prata om Säbyås gård. Detta var kring samma tid som vattenreservoaren i Bollnäs utsattes för sabotage och vattnet bedömdes som otjänligt.  Det väckte spännande resonemang kring den situationen och även så kallad prepping, berättar Rebeca. Även kommunstyrelsens ordförande Magnus Jonsson närvarade och deltog i diskussionen kring krisberedskap.

Termen prepping har blivit lite av ett modeord på senare år även om fenomenet i sig är inte nytt. Det handlar grovt förenklat om att vara förberedd för en kris och att vara redo att möta frågor som hur du får mat, värme, vatten, skydd från väder och vind, hur du hanterar hygien och nås av information.

– Jag gillar inte ordet prepping riktigt. Termen motståndskraft anser jag passar bättre.

Under artikelarbetet hade vi besök av Ockelbo kommun som i sin tur skrev en artikel om Kuxabladets arbete.

Rebeca söger att hon skulle kunna leva av det som finns på Säbyås gård, men att en potentiell brist på el skulle kunna ställa till det.

– Men man ska inte tänka att det är Ryssland som invaderar, utan snarare som i situationen i Bollnäs, att samhället sviktar på något vis.

– Man måste kunna jobba tillsammans, lära känna sina grannar och tänka igenom hur man klarar sig utan el och vatten. 

– Många skulle inte klara en vecka.

Magnus Jonsson berättar att kommunen får många direktiv att sträva efter från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Ockelbo kommun har lagt pengar bland annat på att förse vissa boenden och allmänna intressepunkter med reservkraft. Utbildning och kompetensutveckling är andra saker kommunen lagt resurser på.

Det är fortsatt många, 60%, som har eget vatten inom Ockelbo kommun, berättar Magnus.

– Och skulle det kommunala vattnet bli otjänligt finns möjlighet för oss att koppla på en annan vattentäkt.

På vattensidan står kommunen med andra ord väl förberedda. 

– Men i mycket av arbetet inom krishantering behöver kommunen civilsamhället, det är självklart.

– Vi behöver arbeta mer med att identifiera personer som kan bli ambassadörer för frågor om krisberedskap. Det är ett ämne jag gillar att prata om, säger Magnus.

Ett scenario Magnus nyligen tagit del av är att det vid minusgrader, då du befinner dig i en varm bil, tar blott sjutton minuter innan det är minus även inne i fordonet.

– Vad har du då i bilen för att kunna hålla värmen? 

Ett litet kristidspaket med hållbara varor, bindor och t-sprit

Det är inte längesedan det krävdes en stor insats på E22 då bilar blev stående lång tid och människor snabbt blev nödställda till följd av snö som blåste in och bildade drivor.

– Att bege sig ut i oväder och inte lyssna på väderleksrapporten är på något vis som att inte leva i världen, säger Rebeca.

– Argumentet att “Jag ska bara till affären” håller inte. Är vädret riskklassat med en varning ska man inte ut på vägarna.

Rebeca menar att förberedelse för en kris snarare handlar om att ha lite marginaler än att köpa på sig en massa som du normalt aldrig skulle köpa. Den gällande preppingkulturen erbjuder många produkter för överlevnad, som ofta är ganska kostsamma. Rebecas tips är att tänka enkelt. 

– Istället för att köpa en dyr nödradio eller ficklampa kan du ha koll på att du har batterier till dina befintliga föremål.

– Varför köper så många plötsligt sardiner och pilsnerkorv på burk när de aldrig gör det annars? 

– Det är som en influensa, det är inte lönt att börja äta vitaminer då du insjuknat utan det, precis som med hemberedskap, är något som måste göras på förhand.

Hur mycket och vad som behövs är såklart kopplat till hur länge krisen varar.

– Men dricksvatten och dina egna mediciner är bra att ha hemma. Vätskeersättning, alvedon, astmamedicin...

Dricksvattnet tipsar Rebeca om att förvara i ett mörkt rum, det minimerar tillväxt av mikrobakterier.

– Det kan hålla i upp till ett år. Det går åt mer vatten än man tror, om hygien och matlagning räknas in så behövs cirka 50 liter per dag för en vuxen.

Just maten är viktig, mat man tycker om.

– När tryggheten försvinner behöver vi varm, kaloririk mat. Det skapar stabilitet.

– Lagra det du tycker om och som har lång hållbarhet.

Rebeca slår även ett slag för närodlat och lokalproducerat.

– Det är viktigt att välja närproducerat nu, så kommer det gå även finnas att tillgå i kristider.

I längre tider av kris kommer solidaritetsfrågor att uppstå. 

– Samarbeten är viktigt. Om någon har mark över och någon vill odla potatis... Någon som har höns får tuppar över som de ej kan ta hand om, medan någon annan kan bidra med att göra mat av dem

– Vi lever i ett litet samhälle och känner varandra, det är sådant som gör att vi skulle klara oss lite längre.