Gustav Vasa Sveriges kung 1523
Först på 1600-talet började släktnamnet att användas. Det blev Gustav Eriksson Vasa eller bara Gustav Vasa. I dagens historieböcker kallas han för riksbyggmästare. Under hans tid införs arvskungadöme, Sverige tar de första stegen bort från den katolska läran och mot Luthers variant av kristendomen.
Olov Thunman skriver om när Gustav Vasa blev kung och Sverige självständigt Foto: H.Westberg
Fogdarna ställs direkt under kungen och har att avlämna rapport till kungens kansli. Under hans tid börjar flottan och armén att moderniseras. Kyrkan och dess egendomar kommer under statligt ägande. Jordeböcker införs, varje gård blir skattskyldig, inte som tidigare den kollektiva byn. Till detta skall läggas hans detaljstyrning av Sverige, i hans brev kan man läsa om hans anvisningar t.ex. om hur man fiskar gädda.
Lars-Olof Larssons bok om Gustav Vasa är på nära 400 sidor, ett sidantal som behövs för att skildra Gustav Vasa. Min text blir givetvis därför ytterst schematisk.
Bakgrund Kalmarunionen
Under drottning Margaretas ledning skapades en union mellan Danmark-Norge och Sverige. Finland är en helt integrerad del av Sverige, den östra rikshalvan. Hon var redan drottning av Norge och Danmark. Unionen kom till 1397 i Kalmar därav namnet. Om det var en union där tre länder gav upp sin självständighet eller en union av tre egna länder med gemensam kung sk. personalunion, kanske man inte redde ut det då det hände eller så var man från början helt överens. Under unionens 100 åriga historia skulle detta ge upphov till missämja. Historiker av i dag kan inte heller avgöra vad som egentligen bestämdes i Kalmar. En del adelsmän ville ha en union med en kung i Köpenhamn lagomt långt borta, en del ville inte ha någon unionskung utan aspirerade på att själva bli kung. Karl Knutsson Bonde lyckades själv bli kung vid fyra tillfällen, där emellan var kungarna av danskt ursprung. Under Kalmarunionens tid förekom flera uppror. Ett av de mer kända är Engelbrekts resning 1436. I slutet på 1400-talet och i början av 1500-talet leder släkten Sture flera uppror. Gemensamt för dessa är att bergsmän och köpmän ofta är emot den danske kungen som ofta är i konflikt med Hansan och tyska köpmän.
Gustav Vasas väg till Dalarna
Efter slaget vid Brännkyrka 1518, då Sten Stures trupper besegrar danskarna kommer Gustav Eriksson att fängslas trots löften om motsatsen. Han hamnar då i dansk fångenskap och förs till Danmark. Året därpå flyr han till Lübeck. På vintern 1520 anfaller Kristian åter Sverige. Våren samma år kommer Gustav åter till Sverige. Stockholm kapitulerar för Kristian och man rustar för kröning av honom till kung. Gustav drar till Dalarna för att söka stöd för ett uppror, men dalkarlarna vill inte veta av Gustavs upprorsplaner. När information om Stockholms blodbad (se nedan) når Dalarna och Kristians planer på en ny skatt, att bönder inte fick ha egna vapen, typ armborst hemma och att Kristian ville ta kontroll över järnexporten ändrar sig dalkarlarna och väljer Gustav till sin hövitsman.
Stockholms blodbad november 1520
Här hissas svenska flaggan vid nationaldagsfirandet 2023 Foto: H.Westberg
Efter år av stridigheter krönts Kristian II till kung över Sverige, han är redan kung över Danmark-Norge. Unionen som har knakat i fogarna är genom det återställd. Kristian har lovat att inte ta hämnd på de som kämpat mot honom. Till kröningsfesten är de ledande personerna inbjudna, som Gustavs pappa. Efter kröningsfestligheterna låses slottets portar ingen kommer ut. Inne i Stockholms slott börjar en rättegång mot ledande svenskar. Förutom dessa döms flera ur Stockholms borgerskap till döden. Totalt kommer knappt 100 personer att avrättas. På sin återresa till Danmark fortsätter dödandet av personer som Kristian ser som ett hot.
Gustav Erikssons ”äventyr” i Dalarna
Merparten av de händelser som guider roar dagens besökare med är tillkomna och utbroderade långt efter händelserna. Det finns en krönika från 1500-talet skriven av Peder Svart. Vem var han, kan man lita på honom? Krönikan slutar på 1540-talet och berättar om Gustavs tid. Peder Svart var präst hos Gustav och hade tillgång till hans minnen. En del forskarna anser att delar av texten är till uppbyggnad och ordval troligen Gustavs egna ord. Peder Svart blir senare av Gustav utnämnd till biskop i Västerås. Krönikor som skrevs på den tiden var propagandatexter för någon viktig person.
Befrielsekriget
Efter att dalkarlarna har bestämt sig kommer upproret i gång. I Småland bryter det samtidigt också ut ett uppror mot Kristian II. På ett riksmöte i Vadstena i augusti 1521 väljs Gustav till Sveriges riksföreståndare. Gustav får nu hjälp av Lübeck med flottstridskrafter för att erövra de viktigaste borgarna som t.ex Stockholms slott. En annan motgång för Kristian II är att danska adeln gör uppror mot honom och han avsätts och flyr till dagens Nederländerna. Den 6 juni 1523 hålls en rikdag i Strängnäs där Gustav väljs till Sveriges kung. Kalmarunionen upphör nu i praktiken även om danska kungar långt fram i tiden hävdar att Sverige tillhör dem. Först i juni kapitulerar Stockholm och Gustav kan rida in i Sverige viktigaste stad och i praktiken dess huvudstad.
Minnesmärken i Gästrikland :
Vasasten i Kungsgården och statyn över Gustav Vasa i Gävle Kungsgården var den största av Gästriklands socknar och ett centrum för Gästrikland. I Kungsgårdens kyrka bakom lås och bom fanns det lika många lås som landskapets socknar. Där fanns Gästriklands landskapshandlingar. När upproret sprider sig från Dalarna skall Gustav ha besökt Kungsgården och talat till gästrikarna, som samlats utanför kyrkan. Vid kyrkan restes den sk. Vasastenen 400 är senare med inskriften ” I april 1521 mötte i Ovansjö Gästriklands folk Gustaf Eriksson Vasa och gick med i hans kamp för Sveriges frihet” I Kvarnparken Gävle restes en staty till minne av hans besök 1521. Gävle skall ha varit den första stad som slöt upp i upproret. Statyn invigdes 1924 och är gjord av Ida Matton.
Text: Olov Thunman
