Krönika: Gå och rösta!
Foto: Valmyndighetens pressbild
I Sverige lever vi i en demokrati. Vad innebär det egentligen? Vi svenskar är garanterade politiska rättigheter, rösträtt, yttrandefrihet och mötesfrihet är exempel på dessa. Att göra sin röst hörd får ingen hindra dig från – det är något som står skrivet i grundlagen. Inom demokratin räknas alla som jämlika, alla har sin röst och nu är vi mitt i valtider – även här kommer varje persons röst att räknas, som just en.
Demokratin är stark i Sverige. 2018 röstade 83,7% av de röstberättigade i valet. Det tål att jämföras med exempelvis Tyskland (2021) där 76,6% röstade och även Frankrike har betydligt lägre siffror, i våras röstade endast 73,69% av fransmännen. Men demokratin kan ha ännu lägre förtroende än så, inte minst påtagligt blir det då vi synar USA i sömmarna – 66,7% av amerikanerna röstade 2020 vilket ändå var ett rejält uppsving från de 55,7% som röstade i valet innan. Det är viktigt att vi fortsätter att tro på demokratin och processen, det är vi som röstar som avgör vilka som leder Sverige i framtiden.
Det finns en del växande orosmoln och misstro mot den demokratiska processen globalt och mycket är kopplat till sociala medier. Där hittar idag främst de yngre väljarna sin information och även sin politiska upplysning. Enligt en rapport från Internetstiftelsen har siffrorna för politisk information på nätet vuxit sedan förra valet och kan 2022 spela en avgörande roll. Många av förstagångsväljarna finner politisk information genom Tiktok (vilket de i princip är ensamma om), 63% ser sociala medier som en viktig kanal för politisk information.
Men även hos förstagångsväljarna anser 92% fortfarande att traditionella medier är en viktig kanal. Den yngre generationen är även en mycket aktiv och tongivande väljargrupp i debatten på nätet. För äldre väljare är Facebook en viktig social mediekanal och väljare som uppnått pensionsålder har fortsatt TV som största informationskälla.
Bra så långt, men åter till misstron vi nämnde tidigare. Mer än hälften av användarna på sociala medier känner oro för vilseledande och falsk information. En tredjedel av användarna är även oroliga över att utländska stater och myndigheter kan använda nätet för att påverka valet. I sociala medier förs ofta en hårdför debatt och den bedrivs ofta av till synes anonyma användare som är där för att uppvigla, motarbeta eller rent av hota. Internetstiftelsens undersökning visar att hela 76% att de helt håller med eller lutar åt att sociala medieplattformar borde få ta bort politiska inlägg som de bedömer innehåller kränkningar, hat eller hot.
Vem vet hur nya tekniker och levnadsmönster kommer förändra vår demokrati de kommande 100 åren?
Demokratin i Sverige är inte gammal. 1909 avskaffades kravet på inkomst för att få rösta. 1921 fick kvinnor rösträtt. 100 år av rösträtt. Det är ingen självklarhet och vem vet hur nya tekniker och levnadsmönster kommer förändra vår demokrati de kommande 100 åren?
Senast 11 september behöver du göra din röst hörd.
