Livet på landet: Höns, honung och höst
Förra gången jag skrev så handlade det om att hönsen hade fått komma ut i husvagnen, att det äntligen regnade och att odlingen kommit igång lite smått. Nu växer det så det knakar i odlingsbäddarna och hönsen njuter till fullo av livet i husvagnarna. Vi hade förmånen att få en husvagn till skänks så nu har vi två ställen hönsen kan lägga ägg, äta och sova på. Vi skojar och säger att nu börjar det se ut som en riktig camping där nere på ängen!
Jag skulle kunna sitta där ute med dem hela dagarna och bara titta på när de strosar runt och äter gräs.
Jag skulle kunna sitta där ute med dem hela dagarna och bara titta på när de strosar runt och äter gräs. Höns är faktiskt väldigt intelligenta djur, tro det eller ej men en dag hade plankan de går in och ut ur husvagnen på trillat ner så ett gäng stod utanför och glodde snett på hålet i husvagnsväggen. De visste ju att det är där man ska gå in, men nu gick det inte! Efter en stunds funderande och tittande med först det ena och sedan det andra ögat (sådär som bara höns gör) så spatserade en höna helt sonika bort till nedanför det öppna fönstret, burrade lite på fjädrarna, tog sats och flög in. Hon såg hemskt nöjd ut när hon löst problemet med att ta sig in. De andra, som uppenbarligen är mer ”hönshjärnor” fick hjälp med sin planka av sin snälla hönsmamma och gick sedan in den vanliga vägen, men jag tyckte nog de såg lite skamsna ut när hönan som flugit in tog emot dem där inne.
Höns har en väldigt strikt hierarki i flocken och eftersom de är rätt många så har de skapat mindre grupper med egna interna rangordningar och alla grupper har egna ställen att sova och sola på. Ve den höna som oaktsamt kommer för nära en ranghög hönas sol-plats! Då blir det kackel och allmänt stök innan den inkräktande hönan försvunnit iväg och ordningen i sandgropen är återställd.
Äggläggningen börjar verkligen ta fart nu, våra unghöns har kommit igång fint men storleken på äggen är fortfarande lite mindre än de fullvuxna hönsens ägg, så det varierar lite mer än vanligt i äggkartongerna nu ett tag. Vi laddar självplockskylen full varje kväll så det finns gott om nyttiga ägg till nästa dag! Våra minsta flasklamm fick komma ut till de lite större grabbarna häromdagen. Det var kul att se de små springa runt i gräset och hoppa av förtjusning. Mindre kul var det när vi skulle lämna hagen och de insåg att de inte fick följa med oss ut, de bräkte och sprang utefter staketet och var allmänt förtvivlade.
Arvid och fåren. Foto: Rebeca Carlander
I deras värld är det framför allt Arvid som är tryggheten och ”mannen som ger oss mat och en massa klappar”, när han då gick runt husknuten och försvann stod de som förstenade och bara stirrade medan de skrek efter honom. Jag kliade mig i håret och funderade på hur vi nu kunde lösa detta så smidigt som möjligt för såhär kunde vi ju inte ha det. Mitt i mina funderingar, som mer och mer lutade åt att Arvid nog minsann fick flytta ut i hagen ett par dagar, så kom vår stora och mycket respektingivande bagge Sven fram till mig. Hans horn är enorma, han själv är stor som ett hus och han kan nog skrämma bort ett mindre lejon bara han tittar på det. Han tryckte sin nos mot min hand och jag kliade honom under hakan en stund, sedan tittade han på mig med sina kloka ögon, tog några steg mot de små lammen och såg ut att säga ”häng med farsan alltså, jag ska lära er allt jag kan” och det var precis vad de gjorde!
Sedan dess har han stenkoll på de små, ser till att de hänger med flocken, att de dricker vatten, äter gräs och vilar i skuggan precis som han gör. Visst bräker de fortfarande när de ser oss och vill gärna bli klappade men så fort vi går ut från hagen så hänger de med sin nya idol, Sven.
Våra bin har levererat sin första honung!
Våra bin har levererat sin första honung! Så himla gott och så himla häftigt att kunna få möjligheten att njuta av alldeles färsk honung från egna bin. Hela våren och försommaren har det varit en himla aktivitet i kupan, de har byggt nya vaxkakor och flitigt fyllt kakorna med honung. Vi hoppas på att denna fina trend håller i sig så vi kan få lägga lite honung på lager till vintern och kanske i bästa fall även kunna sälja en burk eller två.
Binas första honung!
Jag ser redan hur stor skillnad det blivit i trädgården efter att bina kom, i år har de pollinerat allt från hallonbuskar, körsbärsträd och äppelträd så duktigt vilket ger otroligt mycket mer äppelkart till exempel än förra året. Nu håller vi tummarna för en stor äppelskörd som kan ge många liter god must till hösten.
Det kanske känns hemskt att redan nu tänka på hösten men innan det är dags för skörd, höst och skola/jobb igen så har vi har en lång och skön sommar framför oss med tid för både återhämtning efter en tuff vår, tid för familj, tid för lite rust och renoveringar men framförallt tid för att bara njuta av allt det vackra runt oss här på gården.
Hoppas innerligt att din sommar också innehåller sådant som gör dig lycklig!
Mer från Säbyås Gård på Kuxa.se
