Slåtterdag på Pålsgården
Den 23 augusti samlades nära trettio personer vid Pålsgården för att återigen slåttra med traditionella metoder – där lien får stå i fokus.
Under dagen fick deltagarna prova på olika metoder för slipning av sin lie. Göran Söderström är gävlebo och slåtterentusiast. Han hade även med sig en egenkonstruerad slipsten som deltagarna fick använda.
– Jag ärvde intresset från min pappa. I Motala där jag växte upp hade vi en äng vid gården och där började jag slå som 10-11 åring, berättar Göran.
Senare i livet rustade Göran sin fars lie med ny orv och deltog i flera kurser.
– Bland annat lärde jag mig om knackliar, sådana har nästan alla nere i europa och har med sig ett städ för att kunna knacka till eggen om man slår i en sten eller liknande.
Göran demonstrerar tekniken och visar hur kvickt eggen kan göras plan och vass igen. Men processen som helhet både låter illa och tar tid.
– Att knacka hela bladet tar över en timme för mig, då behövs verkligen hörselskydd.
Slåtterdagen på Pålsgården är ett återkommande evenemang, som är kostnadsfritt för dem som vill vara med och en del av årets projekt går ut på inventering. En process som är lite snårigare att utföra på sensommaren, då stora delar har torkat. Göran har själv en liten äng hemma i trädgården där han slåttrat under flera års tid.
– Låter man marken vara är det lätt att nässlor och liknande tar över med tiden. Hemma kan jag se skillnader från år till år, vitsipporna har börjat ta plats och det har kommit mer vädd.
Göran berättar att sly, nässlor och kirskål kan göda jorden och genom att slå med lie magras marken av och fler ängsblommor kan med tiden komma fram.
– Det är viktigt att man flyttar det man slagit direkt, annars kvävs marken. Det är i sig näring som jag lägger på mina odlingar, till potatislandet och som täckodling på hallonbuskarna har det varit jättebra.
– Natur, växter och blommor mår bra av det här sättet att sköta ängar.
– Dessutom är det ett trevligt sätt att umgås, det sociala betyder mycket för mig, säger Göran.
På Pålsgården fastslår Denise Fahlander, Naturskyddsföreningen, att det syns tydliga skillnader på ytorna de slagit jämfört med de intilliggande ytorna.
– Gräset är helt klart tunnare. där vi inte slagit är mer ormbunkar och rödklöver, medan vi bland annat fått violer.
Denise berättar att det mesta är utblommat och därför varit svårt att artbestämma.
– Vi har försökt plocka lite och reda ut vad det är. Jag kan inte alla på rak arm.
Innan gruppen ska till att slå med sina liar håller Göran och Denise en genomgång. Exakt hur deltagarna ska bete sig med liarna har de inga fasta riktlinjer för, men uppmanar dem att ta det försiktigt.
– Sannolikt härstammar uttrycket “Hack i häl” från dagarna då lie användes frekvent, berättar Denise och syftar förstås på olycksrisken att slå i grupp.
Att arbeta lugnt och metodiskt och ge varandra tillräckligt med utrymme är således tips som nämns för att de ska kunna arbeta säkert.
Yngve Gunnarsson är ockelbobo och har inför årets slåtterdag fått tag på hässjor från Ockelbo, som användes på orten förr i tiden. Precis hur höet läggs på hässjorna är viktigt, möjlighet till optimal avrinning är något deltagarna måste ta hänsyn till.
Denise har under flera års tid varit med och arrangerat den lokala slåtterdagen.
– Nu är vi trygga med att det kommer folk till detta evenemang. Vi har räfsor och liar att låna ut. Jag tycker vi har fått ganska bra kläm på det.
Vill man själv öka artrikedomen där hemma i trädgården, är processen enkel.
– Vill man börja småskaligt hemma kan man låta allt växa upp till mitten på juli och sen slå, helst med lie. Ta bort som slagits genast, det kväver annars marken under, hälsar de.
Efter Kuxabladets besök inkom en lista från Naturskyddsföreningen i Ockelbo över de blommor man sannolikt lyckats identifiera. På listan finns väldigt mycket annat än bara ormbunkar och rödklöver – det här är ett projekt som tydligt som bidrar till en biologisk mångfald och förser en bredare skara pollinatörer och insekter med mat.