Profilintervju: En av Stockholms Strauss Orkesters grundare
Berth Vestergård
- Musikproducent och ingenjör
Av Johan Beijer. Foto: Henrik Westberg
I Norrsundet har senaste tiden arrangerats ett flertal musikaftnar med klassisk musik på ABF-Fyren. Bakom arrangemanget står Berth Vestergård, vars kopplingar till musiken går betydligt djupare än vad som kan anas på ytan. Berth ligger nämligen bakom en stor del av inspelningarna i modern tid av Straussfamiljens kompositioner – med Johann Strauss den yngre i spetsen. Kuxabladet har träffat Berth, ackompanjerad av sambon Sonja Broberg – om uttrycket tillåts. Berth berättar om sin resa inom musiken och livet som ingenjör och lärare.
– Musikproduktionen har varit min huvudsyssla, men det är inget jag tjänat pengar på. Jobbat heltid har jag gjort på sidan om, jag förstår inte själv hur jag hunnit med det, inleder Berth.
Berth växte upp i Stockholm men fick tidigt ta stort ansvar för sin egna tillvaro i hemmet.
– Min pappa stack när jag var fem och jag växte upp som så kallat nyckelbarn, förklarar Berth.
Det betyder att han hade egen nyckel till hemmet och fick sköta sig själv efter skolan. Mamma Anna-Lisa jobbade hårt för att få tillvaron att gå ihop och tog ofta hjälp av släkten i Norrsundet.
– Hela min släkt på mammas sida kommer härifrån. Jag hade kusiner med familjer här, men det var hos mormor och morfar som jag bodde. Jag älskade verkligen att komma till Norrsundet redan som barn. Var det någonsin mer än två dagar ledigt i följd åkte vi hit.
I Norrsundet upplevde Berth sin barndoms bästa dagar,
Änder på Kvistholmen i Norrsundet.
I Norrsundet upplevde Berth sin barndoms bästa dagar, han hade fyra släktfamiljer han kunde röra sig fritt mellan. Han kunde meta, leka och kolla på båtar, vara på sjön och i släktens fyra stugor på öarna.
– När visslan gick på bruket kunde jag gå till vem som helst och fika.
– I Stockholm hade jag inget av det där. Jag var ofta sjuk dagen innan vi skulle åka till Norrsundet, jag undrar om längtan hit gjorde mig frisk för jag var alltid pigg och redo för att ta det tidiga tåget norrut.
Berth Vestergård och Sonja Broberg
En termin, år 1954, gick Berth på Ådala skola. Kärleken till Norrsundet har Berth burit med sig genom hela livet. När hans sambo gick bort 2011 bestämde sig Berth för att permanent flytta till Norrsundet och “på vägen”, som han själv uttrycker det, träffade han sin nuvarande sambo Sonja Broberg.
Intresset för klassisk musik har alltid funnits hos Berth. Men att han skulle bli en stor producent av klassisk musik i nutid var inte någon plan från början. Berth lyssnade mycket på kompositioner av Johann Strauss, som är världens mest framgångsrika musikfamilj som Berth uttrycker det; de var totalt fem kompositörer i familjen.
– I Sverige har Strauss inte riktigt samma status som till exempel Bach. Jag trodde all musik av kända kompositörer redan fanns på skiva, när jag började leta på slutet av 50-talet. Men jag fann att långt ifrån allt fanns inspelat, jag ville börja spåra upp musik och så blev det, förklarar Berth.
Berth har skrivit den definitiva boken om Strauss-familjen, den utkom 2018. “Den store musikerfamiljen Strauss”. Bakom skymtar delar av hans enorma skivsamling. Både vinyler och CD med klassisk musik.
Sökandet efter nya verk tog honom till Österrike, där Berth grävde ibland annat Wiens stadsbiblioteket för att börja samla notskrifter.
– Jag gjorde i ordning allt, men hittade ingen orkester som ville spela det. Materialet ansågs vara ointressant och jag körde fast.
18 år ung, år 1960, var Berth med och startade en förening för wienermusik. Genom åren har Berth varit med och producerat 6 lp- och 27 cd-skivor med verk komponerade av Straussfamiljen.
1992 skulle en orkesterförening bildas med syfte att spela Strauss musik, under dirigenten Sven Verdes ledning. Berth var orkesterns ordförande och organisatör redan från början och 20 år framåt i tiden.
1992 skulle en orkesterförening bildas med syfte att spela Strauss musik, under dirigenten Sven Verdes ledning. Berth var orkesterns ordförande och organisatör redan från början och 20 år framåt i tiden.
– Det planerades att 24 musiker skulle inkluderas, men vi behövde vara 48 professionella musiker ansåg jag, och så blev det. Orkestern måste ju kunna framföra all musik exakt enligt originalinstrumenteringen.
Stockholms Strauss Orkester har givit nyårskonserter i Berwaldhallen sedan 1993
Stockholms Strauss Orkester har givit nyårskonserter i Berwaldhallen sedan 1993, en tradition som fortsätter än idag. Berth är inte direkt involverad sedan flytten till Norrsundet enligt honom själv, men sambon Sonja passar på att hylla Berth.
– Han är ofta med som presentatör och det gör han helt fantastiskt. Berth gör det helt utan manus för han kan ju musiken och alla historier bakom, det blir väldigt påtagligt. Han ger publiken kött på benen på ett sätt som ingen annan kan, fastslår Sonja.
Här är tre favoritskivor Berth producerat tillsammans med Philips. All musik som det finns notskrifter på inom Straussfamiljen är numera inspelat. Berth berättar om bra samarbeten med skivbolagen Naxos och Philips som ligger bakom en del av det som givits ut.
Berth försöker sätta fingret på varför han inte tar in mer av rampljuset.
– Det är absolut inte så att jag är blyg, men jag vill gärna vara ifred.
All musik som det finns notskrifter på av Straussfamiljen är numera inspelat. Berth berättar om bra samarbeten med skivbolagen Naxos och Philips som ligger bakom en del av det som givits ut.
– Det fanns så lite inspelat från början, 22 verk kunde jag hitta. Idag ligger den siffran på runt 1500 stycken.
– Alla har inte varit lätta att rekonstruera, jag har hittat kopister och notskrivare av olika slag som fått jobbet gjort.
Inspelningarna har Berth oftast finansierat på egen hand och är inget han tjänat något på, några stipendier har heller inte funnits att ansöka om till ändamålet.
Läraryrket
Vid sidan av den stora passionen för musiken inleddes Berth sin yrkesmässiga bana som maskinritare hos lamptillverkaren Luma. Berth är konstruktionsingenjör och efter tiden hos Luma tog han arbete som offertingenjör och produktionschef för AB Herman Stenberg.
– Vi tillverkade bärkassar och kartonger, bland annat för Kooperativa förbundet, Flora och Gevalia.
Därefter köpte Berth ett företag som gjorde stansverktyg och körde det i egen regi.
– Jag hade två anställda och det blev mycket jobb, någon semester var det sällan tal om.
En dag på pendeltåget såg Berth en skylt vid Huddingegymnasiet att de sökte lärare. Han hoppade av pendeln och lämnade en ansökan.
– Två veckor senare blev jag kontaktad för en intervju, och jag kom inte ens ihåg att jag lämnat en ansökan.
Efter ett något förvirrat samtal nådde Berth en insikt att han var överarbetad och behövde en förändring.
– Jag inledde på halvtid och sen blev det åtta år som lärare på heltid vid Sjödalsgymnasiet.
Inom matte, teknik och el-lära finns mycket att lära ut och allt som allt undervisade Berth i 18 ämnen.
– Jag var ju obehörig, men hade massor av praktisk erfarenhet. Jag lärde endast ut sådant som eleverna hade nytta av i verkligheten.
Berth var mycket omtyckt under sin period som lärare och många före detta elever har hälsat på honom på stan och tackat för utbildningen.
– Det roligaste är att höra från dem som gått vidare till högre utbildning och berättat om hur de haft ett både praktiskt och teoretiskt försprång jämfört med andra elever.
Som lärare lät Berth eleverna rita, och kontakta företag som konstruerade delar till en ångmaskin. Efter pension skulle skolan slänga delarna och Berth tog hand om dem och lät ett företag sätta ihop maskinen.
Ångmaskinen
Ett av skolprojekten som Berth drev på den tiden var att eleverna skulle konstruera en egen ångmaskin.
– De fick beräkna, rita delar och kontakta företag som kunde göra gjutmodeller, gjuta och bearbeta delarna. Och till slut, när alla delar var färdiga, då var det dags för mig att gå i pension.
– Mina år som lärare var de roligaste i mitt yrkesliv
– Mina år som lärare var de roligaste i mitt yrkesliv, jag pensionerade mig 2007.
Ångmaskinen.
Berths undervisningsmetoder var inget som intresserade hans efterträdare, som var byggnadsingenjör, och allt rensades ut. Berth tog med sig delarna till ångmaskinen vilken han själv färdigställde, Mora maskinfabrik satte till slut samman den.
– Den fungerar och är på fem hästkrafter vid varvtalet 250 v/minut och ångtrycket 10 kg/cm2.. Att beräkna en ångmaskin är svårare än att beräkna en bensinmotor.
Konstruktionen som sådan må ha varit utmanande, men Berths livshistoria visar att han är en person med stark drivkraft som inspireras av många olika slags prövningar.
Fler profilintervjuar på Kuxa.se
