Speltest: Marvel Villainous Infinite Power
En stor del i behållningen av brädspel är vilken dräkt reglerna klär sig i. Vilken metafor som regelverket samverkar med i symbios, kan man säga lite högtravande. I detta nummer testar vi Villainous där temat är superskurkar i Marvels universum. Ett brädspel som vi testar i samarbete med Spelexperten.com
Villainous fanns från början som ett spel med Disney-skurkar och nu har det kommit med Marvels dito. Ingen av oss kring spelbordet kan kalla oss hardcore fans av Marvel. Vi gör väl som alla andra, vi tittar på filmerna och har läst någon tidning för längesedan. Det här kan vara värt att ha med sig då jag tror att någon som kan mycket av loren kring marvel-figurerna kan få ut mer av spelet.
Det där med serietidning var det ja. Som en grundregel började den spelare som senast läst en Marvel-serie. Vi fick gå ända tillbaka till Conan, som Johan fortfarande läser med behållning och efter en googling tog vi reda på att det ursprungligen var en Marvel-serie. Nåja, det var ett sidospår och vi går händelserna i förväg.
Uppslupna regeldiskussioner mellan Jonatan och Johan.
Låt oss börja med att presentera spelet i vidare ordalag. Du väljer (vi slumpade) vilken superskurk (mitt ordval) du ska vara. Det är Thanos, Hela, Killmonger, Taskmaster eller Ultron som du kan välja för att slutligen nå målet att bli universums härskare.
Varje karaktär har sina personliga delmål och sätt att strida. Du styr spelkaraktären på ditt personliga spelbräde, så kallad Domän, där du kan utföra olika aktioner.
Hela, en av fem superskurkar. Alla med sina egna spelsätt.
Det gäller att dra upp kort i din personliga spelkortshög, spela ut dem taktiskt, Det finns även en ödeskortlek som alla drar ifrån. Ifrån den kan även superhjältar dyka upp. Hjälte-korten läggs alltid på andra spelare än dig själv och blockerar viktiga aktions-punkter i deras domäner.
För att få bort en hjälte från sin domän utför du en strid. Exempelvis då du byggt upp med att matcha tre allierade kort med stridsvärde två, mot en superhjälte med stridsvärde sex, och när du utför striden läggs alla de korten (dina och hjälten) i slänghögen.
Vi tre som spelade fick Thanos, Ultron och jag fick Hela. Hon kan lägga ut vissa kort även från kasthögen, och vissa ”dödade” allierade som ligger i slänghögen ger styrka till de aktiva allierade ute på domänen.
Hela ska placera ut själamarker på hjältar och när de blir dödade tjänar hon in dessa marker. En taktik är alltså att placera ut marker på hjältar som motståndarna verkligen måste få bort och på det viset få motståndarna att gå Helas ärende.
Thanos ska samla in infinity-stenarna. Det är kort som på olika vis dyker upp i motståndarnas domäner. Thanos kan som enda figur även placera ut allierade i motståndarnas domäner, strida om stenarna och sedan föra hem dem.
Jag kommer här inte gå igenom alla superskurkars egenheter, men Ultron skulle samla på sig fyra olika delmoment genom att uppfylla en rad olika kriterier.
Här är Thanos domän. Fyra olika zoner där Thanos får utföra fyra olika handlingar. Hjältar täcker över handlingar på två av zonerna (realms).
Här kan vi återknyta till ingressen och spelets metafor, och konstatera att varje superskurks regler passar deras berättelse.
Nu till en liten kritik av spelet. Grundreglerna och de personliga reglerna för varje superskurk är relativt enkla, men och det är ett stort MEN, reglerna är väldigt dåligt förklarade i handboken. Många gånger under de första rundorna fann vi oss djupdyka i regelhäftet för att verkligen förstå hur en viss situation skulle lösas.
Eftersom alla superskurkar spelas på olika sätt kommer regeldiskussioner uppstå under många fler spelkvällar. Men läser man på går det ofta att få klarhet i hur spelet ska spelas. Men en bättre regelbok hade underlättat.
I marknadsföringen står det att spelet är ett familjespel men jag tror ändå att spelet ska placeras i en något mer avancerad kategori än Monopol. Men för ett sällskap med spelvana ger sig spelet ganska snabbt.
Det här var ett enklare speltest där vi inte hunnit spela alla karaktärer eller verkligen satt oss in i om det finns ett taktiskt djup. Men vi anar redan nu att spelet är något obalanserat (och bekräftat det med andra som spelat spelet). Ultron ska vara lättare att vinna med än exempelvis Thanos som är en av de svårare karaktärerna.
Speltiden som föreslås till 20 minuter per spelare tror jag inte heller stämmer. Kanske när alla kring bordet kan sin karaktär utan och innan, men tills dess får ni nog räkna med det dubbla i speltid, minst.
Trots några skavanker infinner sig ändå suget att spela om någon runda till.
Fler speltest på Kuxa.se/spel
