Potatisuppropet går vidare - mer potatis ska sättas i länet
Pära, potät, jordpäron, plugg, joapel, proll, knuda, potatis. Den kära knölen har många namn. Och det var också den som var helt dominerande den 11 april på Wij Trädgårdar när det var kick-off för Potatisuppropet 2023 i Gävleborg.
Själva datumet var inte valt av en slump. För det var den 11 april för mer än 100 år sedan (1917) som 200 skärgårdskvinnor i Sandarne och Långrör tågade in i Söderhamns rådhus. Det blev starten på de landsomfattande Hungerkravallerna. Efter kraftig missväxt rådde brist på både spannmål och potatis. Människor råddes så småningom att odla potatis på alla tänkbara platser, inte minst i städernas parker.
Den 11 april 2020, när pandemin slog till och hyllorna började gapa tomma i butikerna, startades Potatisuppropet i Söderhamn som en utmaning att förbättra matberedskapen och få fler att odla den nyttiga knölen. Tre år senare lever vi med en än mer krisande ekonomi, en alltmer oroande klimatkris och ett krig i vår närhet, och då var det läge att återstarta Potatisuppropet.
– Det är dags att ta ett steg till. Vi behöver höja krismedvetenheten hos allmänheten, sa Hanna Norling från ABF som är en av organisationerna bakom Potatisuppropet 2023. De övriga är Länsstyrelsen i Gävleborg, MatVärden, LRF, Studieförbundet Vuxenskolan, Slowfood Gästrikland, Centrum för Flexibelt Lärande och Wij Trädgårdar.
Marit Rempling (C) och vice ordförande i Kommunstyrelsen i Ockelbo förrättade den formella invigningen av Potatisuppropet genom att sätta potatis av sorten Annabelle i en hink, medan hon berättade om potatisprästerna i 1700-talets Norge, hennes gamla hemland:
– Hälsotillståndet var dåligt hos stora delar av befolkningen. Därför började många präster att predika potatisens lov och uppmana till ökat potatisodlande och ätande. Därmed påstås de ha räddat tusentals människor undan svältdöden.
Det blev en eftermiddag på Wij där det både bokstavligen och bildligt vändes och vreds på potatisarna. Inte minst smakmässigt eftersom dagen inleddes med en lunch på potatistemat och avslutades med en avsmakning av olika potatissorter.
Bara 11 procent av den potatis som äts i Gävleborg odlas i länet.
En utgångspunkt för dagen var det faktum att bara 11 procent av den potatis som äts i Gävleborg odlas i länet. Sämst ser det ut i Gästrikland medan det finns något fler potatisodlare i Hälsingland.
– Gävleborg har en stark potatisodlarhistoria. Men det har varit svårt att locka nya unga odlare att satsa på potatis i Gästrikland. Det är en odling som kräver sina investeringar. – Därför har konsumenterna en nyckelroll. De måste helt enkelt aktivt och konsekvent välja den lokalodlade potatisen. Först då vågar odlarna satsa, sa Pirjo Gustafsson, potatisexpert på LRF.
– Potatisen har helt klart kommit att få en tydlig roll i den civila krisberedskapen, den är bra mat och väldigt nyttig. Vi vill med uppropet uppmuntra fler att odla potatis och alla att köpa mer lokalodlad potatis, betonade Rebecka Wikström, projektledare för livsmedelsstrategin på Länsstyrelsen.