Ett besök vid Gåsbäckens fäbodar

Nu ha djuren återigen vallats till grönbete vid Gåsbäckens fäbodar, förmodligen den sista fäboden som fortfarande är i bruk i Ockelbo kommun. Kuxabladet har träffat Sune Pettersson, nu 83 år, inför ytterligare en säsong på fäboden.
– Jag har gjort detta i minst 30 år, men i år fick jag åka bil för jag har problem med ryggen, berättar Sune.

Sune var 26 år då han köpte Gåsbäckens fäbodar, som har anor sedan 1700-talet. Allt såg annorlunda ut på den tiden. Området var fullt av skog och de flesta av byggnaderna som ligger här idag fanns ej på platsen då.
– Jag har flyttat hit och byggt ihop timrade stugor, det har varit mycket jobb, berättar Sune som i samma andetag pekar ut ett par nytillkomna uthus. 

Trots alla förändringar som skett genom åren känns det som att tiden står stilla på Gåsbäckens fäbodar. Djur och natur i harmoni bland byggnader som ser ut att ha stått här sedan urminnes tider. Sune berättar att han alltid gillat fäbodlivet och har levt på jordbruk under större delen av livet.

– Jag jobbade 17 år på Sandvikens järnverk. Då det begav sig kunde jag sälja så mycket ost jag kunde tillverka i närområdet.

Tidigare hade Gåsbäckens fäbodar även gårdsförsäljning av ost, men Sune har fått ta en välförtjänt kliv bort från den verksamheten.

– Ja, nu orkar jag inte hålla på med ost och sånt. Jag handmjölkade getterna och det är tufft för ryggen. Idag är det till och med omöjligt att hinna med att fånga in hönsen. Men man får gärna komma hit till fäboden och titta, säger Sune uppmuntrande.

I hagarna finns ett tjugotal kor samt en kalv, höns och getter. Ett par blyga killingar håller sig nära getmamman. Tillsammans med Sune går vi in i hagen bland nyfikna kor som iakttar oss med snälla ögon.

– Vi fick ta bort getabocken, den stångade mig så jag ramlade. Det har aldrig hänt tidigare genom alla år, berättar Sune.

Gåsbäckens fäbodar ligger väldigt bra till geografiskt, Sune berättar att det finns ett tjugotal källor i närområdet – att förse djuren med vatten har därmed aldrig varit några problem.

– Det fanns ett bryggeri i Ockelbo tidigare som tog vatten härifrån och producerade bland annat svagdricka.

Med naturen på knuten har även incidenter med rovdjur inträffat. Rävar har tagit både lamm och höns. Vid ett tillfälle irrade sig en björn in i hagen och misstänks ha skadat en ko så svårt att den var tvungen att avlivas. En varg har även tagit en get. Sune fastslår att han inte är vidare förtjust i rovdjuren. 

Det har funnits många fäbodar i trakten genom åren, men över tid har de ersatts av vanlig bebyggelse.
– Jag har hjälpt till med att få kor till och från bete inte bara lokalt utan även i dalarna och Ljusdal bland annat.

Sune beskriver korna som musikaliska djur, de gillar då man sjunger för dem och kulning kan verkligen sätta fart på dem.
– Korna lär känna en, jag sjunger för dem i ladugården. Särskilt fjällkorna är lyhörda, det är gammelvärldens kor.

Sune förklarar att kor behöver få in en vana att följa då vandringen till fäbodarna sker, de ser hur de andra gör. Koskällan brukar sättas på en van följare som tar täten.

– Men idag var kon med skällan längst bak, jag tror hon har problem med fötterna, funderar Sune. 

Alla kom på plats till slut och har placerats i separat hage från kalven och dess mamma. 
– De behöver lugna ner sig lite så de inte skadar kalven, förklarar Sune. 


Han berättar vidare att det inte alls har varit någon ovanlighet att leda kor på flera mil långa promenader. Om korna hamnar snett är det lätt att de blir rädda.
– En ko man kan ha tagit hand om sedan den var nyfödd blir vettskrämd då man närmar sig. Det är som om den vore vild då den blir ensam.

Vi tar en paus och ser oss omkring i de fina miljöerna. Sune berättar att han gillar att teckna och fortfarande inspireras av Gåsbäckens fäbodar. 
– Jag tycker också det är skönt att åka hit och sätta sig bara. 

Även turister är vanligt förekommande under säsongen, enligt Sune har han genom åren fått besökare från nästan alla Europas länder. Har du inte gjort ett besök vid Gåsbäckens fäbodar är det kanske dags att göra ett nedslag i sommar?