Speltest: Rollspelet Svärdets sång
Rollspel är något vi på redaktionen provade på redan i de tidiga tonåren. Regelverken, och världarna som beskrivs i dem, har gjorts i åtskilliga olika varianter och av olika producenter – nu har vi i samarbete med Fria ligan utförligt speltestat fantasyrollspelet Svärdets sång.
Världen i Svärdets sång är full av mystik. En mystisk blodsdimma har i århundraden vilat över landet och befolkningen har anpassat sig efter dess välde. Resor på nattetid har varit omöjlig då blodsdimman på olika sätt dödat många av dem som vågat sig ut. Detta har som naturlig följd gjort att de flesta inte varit långt utanför sina egna hembygder och många bofästen har vuxit fram i glömda ruiner, djupa grottor och trygga dalar. Då rollspelet tar sin början har blodsdimman sedan bara några veckor tillbaka börjat lätta och upptäckarlusten tänds hos många – det gäller inte minst vår grupp äventyrare som tillsammans ger sig ut på en expedition för att hitta porten som sägs leda till den gamla världen och människans ursprung.
Den här lilla boxen med initativkort förhöjde spelupplevelsen.
Skapande av karaktärer i Svärdets sång går både fort och ger många detaljer om dess bakgrund. Alla får ett släkte, ett yrke, en bakgrundshistoria och en stolthet. Som exempel kan du bli en dvärg, som är nasare, som bedrivit en lokal verksamhet och vars stolthet är du kan få vem som helst att gilla dig. Den lokala verksamheten har givit karaktären en tvåhjulig kärra och en stav, en talang kallad tursam och gjort den bättre på att manipulera och genomskåda. Alla karaktärer kan utföra de flesta handlingar, men beroende på expertis och redskap är alla olika bra på olika saker - precis som i verkligheten.
Ett inspirerande uppslag ur Svärdets sångs spelarbok.
Rollspel bygger på berättande och runt berättelsen används tärningar för att avgöra om olika situationer gruppen stöter på längs vägen lyckas eller misslyckas. Det kan röra sig om handgemäng, argumentation, fiskelycka, långdistans-löpning, hantverkande, bergsbestigning eller vad som helst som får handlingen att drivas framåt. En person kring spelbordet har ansvar för vad som händer, denne kallas spelledare. I våra speltest hade jag, Johan, det ansvaret. Jag har rikligt med erfarenhet av att vara spelledare men aldrig tidigare hade jag testat Svärdets sång. Efter att ha läst igenom regelboken kände jag mig uppmuntrad att verkligen pressa mig själv och inte förbereda så mycket. Reglerna uppmanar till spontanitet och det mesta kan slumpmässigt tas fram.
Till hands har spelarna en världskarta uppbyggd av ett hexagonalt mönster. Varje gång gruppen reser hamnar de i en ny hexagon och någon av äventyrarna utses till spejare. Spelledaren rulla samtidigt på slumpmässiga tabeller för att se om några händelser inträffar. Som tidigare nämnt börjar gruppen sin resa mot något som kallas för Järnlåset, utan någon närmare tanke om varför förutom av att en av rollpersonerna påstås komma från Alderland, den gamla världen. Men slumpen ska snart få in gruppen på ett annat spår, en av de första sakerna som sker är att de räddar en liten baby som övergivits och attackerats av en hel hord råttor. Därefter blir de förföljda och strider mot ett rövarband av svartalver som tror barnet är deras ledares. Slumpen för dem vidare med en flotte längs en flod – där de attackeras av mytologiska monster som gripar och minotaurer. Men det mesta kretsar kring vad de ska göra med spädbarnet de räddat och första sittningen handlar om resan mot en by de känner till som Kumleklint.
Klistermärken med gravstenar vittnar om att du kommer gå igenom en rad karaktärer under äventyrens gång. Rollspelsformulärens fram och baksida. Ett befriande spelsystem där din karaktär inte är helt okunnig i en egenskap bara för att du inte satsat på egenskapen.
Som spelledare hade jag inte förberett något, men lyckades precis som regelboken föreslår ändå hålla handlingen levande. Ett normalt förfarande som spelledare är annars att i åtminstone grova drag tänka ut vad äventyret ska handla om och skissa upp kartor för de platser som ska utforskas - så icke i Svärdets sång, och det är en otroligt häftig upplevelse då även spelledaren får låta sig överraskas.
I varje situation där tärningar behöver slås rullas ett visst antal helt vanliga sex-sidiga tärningar, om någon av dem visar en sexa så har handlingen lyckats. Skulle spelarna misslyckas kan de pressa slaget och får då rulla om tärningarna. Skulle slaget återigen misslyckas drabbas karaktären av skador på antingen sig själv eller eventuellt föremål som används. Skador kan också uppstå i strid, om karaktärerna träffas av slag. Skador kan drabba på alla typer av grundegenskaper, de siffror som definierar en karaktär - styrka, smidighet, intelligens och karisma. Har din karaktär exempelvis värde fyra i styrka och du drabbas av fyra skador i den kategorin är du bruten och oförmögen att agera. I vissa fall kan detta leda till ett slag på en slumptabell och innebära omedelbar död.
Utsnitt av den medföljande kartan “Det glömda landet” - som ni som spelgrupp kan välja att spela med. Det går även att hitta på ett eget land och Fria ligan kommer även släppa fler kartor i kommande expansioner.
Vi har nu spelat Svärdets sång vid tre sessioner, som enligt regelboken varar 2-3 timmar vardera. Vi har som nybörjare lagt lite mer tid än så. Reglerna blir som ofta i rollspel mest synade i sömmarna då strid utbryter. Stridssystemet fungerar bra, även om det kommer ta längre tid att komma in i det för både spelare och spelledare. I en strid kände spelarna att de stod på behörigt avstånd till fienden och sköt med pil och båge. Längre avstånd benämns som zoner och när karaktärer befinner sig inom samma zon finns avstånden nära och armlängds avstånd. Det visade sig dock att med hjälp av bättre initiativkort (som slumpas) och långa vapen, i form av treuddar, nådde fienden fram till rollpersonerna då de fortfarande stod med endast pilbågar i händerna i en närstridssituation. Aj.
Bland oss rutinerade rollspelare är tongångarna om Svärdets sång mycket goda, mersmak har onekligen infunnit sig i gruppen.
Sammantaget känns Svärdets sång som ett mycket bra och lättförståeligt regelverk. Möjligheten att slumpa fram spelvärlden gör att det är enklare att bara plocka fram och köra igång. Rollpersonsskapandet går snabbt, vilket kan vara ett flertimmarsprojekt i vissa rollspel. Bland oss rutinerade rollspelare är tongångarna om Svärdets sång mycket goda, mersmak har onekligen infunnit sig i gruppen. Ska något negativt sägas är det att det blir väldigt många tärningar som ska slås, som mest rullade jag vid vår sittning hela tretton tärningar samtidigt för att avgöra en fallskada. Ett tips är att köpa på sig ett tiotal tärningar och gärna i tre olika färger. I strid finns korta och långa handlingar, vilket kan vara lite rörigt för nybörjare att hålla reda på, det är kritiskt att hålla koll på vad man hinner och inte hinner utföra på en stridsrunda. Vi fann, och skrev ut, en digital handbok som var väldigt nyttig att ha till hands – vi rekommenderar denna som komplement till er som precis börjat spela Svärdets sång. * Se länk.
Fria ligan har utöver grundspelet även givit oss förtroendet att testa bland annat den färdigförfattade kampanjmodulen ”Den kanderade magikerns krypta”, vi kommer att återvända till rollspelens värld igen i framtiden.
Fler speltest och artiklar på Kuxa.se/spel
