Krönika: Spela roll då
Minns du oss misstänkliggjorda sadister, våldsfrossare och potentiella mördare som varje helg samlades i slutna rum för att planlägga våra framtida brott? Nej, sannolikt såg ni aldrig röken av oss – om det inte var i just er källare mötet hölls. Idag finns vi rollspelare överallt, vi är människorna som tvättar din tvätt, lagar din mat och serverar din måltid. Vi bäddar din säng eller säljer en tv till dig, vi kör ambulanser och kopplar dina samtal. Vi hanterar dina försäkringsärenden och ser över dina kreditkort – vi finns där i alla aspekter av ditt liv. Det finns mycket okunskap kring rollspel. Troligen har ingen av de journalister som spridit rykten om rollspel och varnat för dess konsekvenser någonsin rört ett rollspel, än mindre spelat något.
De flesta jag umgicks med i tonåren var involverade i rollspel och det blev människor av oss allihopa. Rollspelen har blivit en hobby som hängt med mig från ungdomen. Penna, papper, tärningar, fantasi och en grupp likasinnade människor är allt som krävs för att kunna ge sig ut på fantastiska äventyr i andra världar. Dem jag idag spelar med är i stort sätt samma gäng som för drygt 25 år sedan; om vi inte spelade ihop på den tiden så hände det åtminstone att vi lånade rollspelsmoduler (regelböcker, äventyr och varelsebeskrivningar) av varandra. Det blir långt mellan gångerna det blir något rollspelande nu för tiden, då vi som spelar tillsammans bor väldigt långt ifrån varandra. Men det brukar gå att få till någon träff per år ändå, med tillresta från bland annat Stockholm och så långt som Göteborg.
Jag har en betydligt yngre kusin, så pass ung att man själv typ skulle kunna vara förälder till den; inte för att det i mitt fall var någon risk, sånt fanns det inte utrymme för på rollspelsträffarna! Kusinen i fråga måste ändå känt till min bakgrund då han i julas lite försynt började ställa frågor om rollspel. Det visade sig att han själv gått med i en grupp som spelade klassiska penna och papper rollspel, vilket jag tycker är fantastiskt roligt. Traditionerna förs vidare och givetvis kommer jag och mina spelande kollegor göra vårt bästa för att våra egna avkommor också ska få uppleva de klassiska rollspelen. Det görs fortfarande nya rollspel och regelsystem, det är svårt att säga hur dagens marknad ser ut även om den får svårt att nå upp till 80- och tidiga 90-talets glansdagar. En personlig pärla är att jag under min utbildningsperiod år 2004 praktiserade på Neo games som producerar rollspel. Trots att det endast rörde sig om två veckor lyckades jag få vara med och illustrera en karta i en kommersiell rollspelsprodukt, det var lite av en ungdomsdröm att krediteras som medproducent.
Att totalt hänge sig till något är fantastiskt. Och en tryggare miljö än dem rollspelen erbjöd under ungdomsåren är svår att tänka sig. En handfull kamrater samlade i någons föräldrahem, den största faran var att någon potentiellt skulle göra sig illa på de levande ljusen eller sätta ett popcorn i halsen. En rollspelsträff kräver sin tid i anspråk; utöver ett kortast möjligt avbrott för intag av mat var det spel från mitt på dagen till så länge man fick lov att vara ute. Ändå blev det lite spänt läge i föräldralägret någon gång. Om det berodde på böckernas formgivning eller att vår hobby kopplats samman med ett psyko som begått en skolskjutning och visat sig hålla på med rollspel är oklart. Men lyckligtvis fanns en enkel lösning – föräldrarna erbjöds vara med att spela för att bättre förstå vad vi gjorde i alla dessa timmar runt ett bord i någons pojkrum. Ingen förälder valde att delta, förmodligen räckte gesten gott och väl för att stilla lugnet. Det är enkelt att bli helt förlorad i rollspel, du får lov att vara någon annan, skapa en bild av en annan person och själv gestalta den genom dialog i äventyret. Lite som skådespeleri egentligen. Ingen trodde väl att lille Sylvester Stallone på allvar funderade på att bli boxare och möta vältränade tvåmetersmän med kampsportsbakgrund som Dolph Lundgren bara för att han spelat Rocky på vita duken?
När nu den nya generationen, i form av min kusin, tillkännagivit sig ser vi möjligheten att influera denne och hans kamrater till att vandra längs de mörka stigarna som leder vidare från rollspel. Bränn dig inte på de nyligen micrade bullarna, skyll inte på bordet om tärningen hamnar bredvid och kom ihåg att spelledaren alltid har rätt.
