Frikyrkorna firar 175 år - " frikyrkan, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen verkade tillsammans"
Frikyrkorna firar 175 år och med anledning av det träffar vi Göran Strömner och Börje Grönberg i Missionskyrkan i Ockelbo för att prata om dess historia.
– Där fanns redan från början ett starkt engagemang för de svaga i samhället och frikyrkorna hade starka kopplingar till arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen, säger Göran.
– Därför vill vi bjuda in representanter från dessa organisationer idag till att se filmen om frikyrkans historia, den 25 november.
Filmen Göran pratar om är den om frikyrkans historia som han själv såg nyligen.
– Jag fängslades av samhällsengagemanget och tänkte att det vore värdefullt för Ockelbo att få se den.
– För att påminna om hur frikyrkan, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen verkade tillsammans.
Det var baptisterna som var den första frikyrkoförsamlingen i Sverige. Det skedde den 21 september 1848, i havet i Vallersvik, Halland.
– Det var olagligt, berättar Göran, att ha en andlig sammankomst som inte arrangerades av Svenska kyrkan.
– Det är intressant att det redan från början står i stadgarna att män och kvinnor båda har en röst. Långt innan rösträtten för kvinnor kom till Sverige. Sedan fanns det förstås en större given plats för männen ändå, beroende på hur samhällets strukturer såg ut på den tiden.
Göran fängslades av det samhällsengagemang som frikyrkan hade gemensamt med arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen under 1800-talet och långt in på 1900-talet.
– Redan från början sa de till de utsatta, kom som du är, du kan bli ett Guds barn. Sedan finns det förstås mycket som inte ska tas i försvar historiskt. Men samhällsengagemanget är värt att bevara och vad kan vi mer lära av historien?
Göran menar att vi även idag har ett starkt behov av en rörelse i samhället och ett engagemang.
– En rörelse behöver en förankring djupt hos människor. Där kommer andlighet och tro in, menar han.
Några exempel på det som han tar upp är projektet God jord och Pilgrimsvandringen som skedde nyligen tillsammans med Ockelbo församling och Utbildningscenter på Wij Trädgårdar.
– Vandringen vars ledord många känner ett behov av idag; frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande, säger Göran och räknar på fingrarna.
Börje Grönberg berättar att hans farfar Carl-Johan Andersson, som kom från Värmland, var slipare på Frankssons såg och hade både ett starkt engagemang inom socialdemokraterna och inom missionskyrkan.
– Han var fackligt engagerad och när en strejk bröt ut på sågen någon gång på 1920-talet då anordnades det sopplunch för de strejkande på missionskyrkan.
Ugglebo
Börje berättar att många av befolkningen hade en liten åkerplätt, en ko och en get att självhushålla med.
– Det var soldattorp och andra torpare, och när säden inte räckte till då fick de ta av den säd de skulle så till nästa år. På den vägen bildades Ugglebo.
– Ladan där de förvarade säden som de sedan kunde ge ut till behövande bönder står nu på Pålsgården.
– Morfars farbror Erik Grönberg, var förste föreståndare på det som senare skulle bli Ica Ugglebo.
– Mormor berättade att när morfar handlade fick han hälften av det som stod på inköpslistan med sig hem. För då hade han delat ut till de behövde på vägen hem. Sådan var mentaliteten, berättar Börje.
Missionsförbundet bildas
1878 bildas Svenska Missionsförbundet (senare Svenska Missionskyrkan) och den första missionsföreståndaren (ordförande) för rörelsen i Sverige var Erik Jakob Ekman från Ockelbo.
– Han hade tidigare varit kommunister i Åmot och bodde sedan i kommunistergården, som nu är Sveas kafé, berättar Göran.
Många bönhus började byggas runt om i byarna kring Ockelbo. I Åbyggeby, Ulvsta, och Mörtebo bland många andra. Börje berättar att missionskyrkans byggnad vid torget i Ockelbo, som stod på Ockelbo församlings mark snart kändes trångbodd.
– Det var olika åsikter i styrelserna om verksamheten i missionshuset på torget. Oron för tvister med kyrkan blev för stor. Det gjorde att missionskyrkan köpte marken och byggde kyrkan där vi sitter idag och på så vis kunde de flytta från Missionshuset vid torget.
– I Brattfors byggde IOGT och Missionskyrkan lokalen tillsammans, säger Börje som ett exempel på hur organisationerna samarbetade.
Brytningstider
Med tiden tog samhället i form av staten och kommunen ett allt större ansvar för de utsatta i samhället. Med det fanns det fler aktörer som hjälpte de marginaliserade i samhället och frikyrkans sociala roll minskade i betydelse.
– Någon gång där på 1920-talet skulle jag säga att kommunerna tog ett större ansvar för de utsatta, säger Börje.
Men även idag finns ett behov och Missionskyrkan i Ockelbo försöker tillsammans med Ockelbo församling hjälpa de utsatta.
– Ja, idag har vi en väldigt bra relation och samarbete med svenska kyrkan. Arbetet fortsätter och vi erbjuder matkassen varje torsdag till de som behöver, säger Göran.
– Men det finns säkert mycket vi kan lära av historien vad gäller att samverka mellan olika organisationer.